Nackskadeförbundet

EN SANN BERÄTTELSE

EN SANN BERÄTTELSE OM HUR FÖRSÄKRINGSINDUSTRIN MED HJÄLP AV ETT UTTRYCK SOM EN NEUROLOG OCH FÖRSÄKRINGSLÄKARE LYCKATS Få DOMSTOLAR ATT DÖMA TILL DESS FÖRDEL NÄR TRAFIKSKADEÄRENDEN SKALL AVGÖRAS.

Charlotte Sachs i domstolar framförda "traumatiska princip" är numera en tom fras.
Försäkringsläkare Charlotte Sachs "traumatiska princip" - kan för en medicinskt okunnig domare låta som "vetenskap och sanning", trots att den saknar ett faktiskt innehåll.

Vid en olycka uppstår ett antal besvär som regel momentant i form av smärta, svullnad och rodnad, vilket motsvarar vad som skulle ingå i hennes princip. För många drabbade tillkommer senare i förloppet nya besvär. Dit hör skador i nervsystemet om blodcirkulationen skulle drabbas, vilket ofta sker vid s k "whiplashskador".

Med den "traumatiska principen", som endast tar upp de akut uppkomna besvären har under många år försäkringsindustrin lyckats med att smita från att utbetala ersättningar, som inbetalda trafikförsäkringspremier borde medfört. I trafiken skadedrabbade har förvägrats ersättningar gällande kostnader för att få korrekt diagnos, behandling, samt kompensation för olyckors ekonomiska konsekvenser.

Neurologi handlar om att försöka förklara besvär som uppstår när skador uppstår på nervsystemet - både centralt i hjärnans olika delar, ryggmärg och de perifera nerverna.

Till försvar av de åsikter Charlotte Sachs, docent i neurologi, framför kan nämnas att tekniken att fastställa faktiska skador på sköra strukturer i halsrygg och centrala nervsystemet tidigare varit tekniskt outvecklade. Kunskapen om de neurologiska skadornas konsekvenser är otillräckliga för det stora flertalet läkare - i alla fall i Sverige.

På en neurolog med stor fackkunskap bör ställas krav att uttalanden i domstol ägnas åt att diskutera fakta, samt rådande samband mellan inträffade olyckor och uppkomna skador i de enskilda fallen, istället för att ta till en egenformulerad klyscha, använd under många år.

Inte ens vid universitetsinstitutioner som Karolinska Institutet, Sahlgrenska Akademin, eller Akademiska Sjukhuset i Uppsala har trafikskadedrabbade fått sina skador fastställda, utan informerats att några skador inte fanns eller att besvären berodde på andra orsaker.

När rekommenderade behandlingar inte hjälpt har många drabbade sökt sig till utlandet där skador konstaterats och behandlats. Efter vård där har många kunnat återgå i arbete.

När i domstolsprocesser försäkringsläkare hävdat, med hänvisning till att "världens bästa sjukvård" inte kunnat fastställa några skador; att metoder utomlands inte byggt på svenska uppfattningar om "vetenskap och beprövad evidens" eller att drabbades besvär berott på andra orsaker än trafikhändelserna, har det varit omöjligt att få ut ersättningar.

I dessa sammanhang har "den traumatiska principen" upprepats gång på gång och nästan alltid haft förväntad effekt på medicinskt okunniga domare - drabbade har förlorat.

Allt eftersom den tekniska utvecklingen funnit på nya sätt att fastställa skador har allt fler nya metoder utvecklats.

Antalet trafikskadade är stort. Deras klagomål är likartade, vilket medfört att ett antal besvär kommit att förknippas med begreppet "whiplash". Synen att det endast rör sig om skador på halsryggens rörliga delar har präglat debatten. Allt skulle bero på sönderslitna strukturer. Hur stora G-krafter strukturer i halskotpelare och i nervsystem utsätts för i krockögonblicket och vad de tål diskuteras inte.

Debatten om vad som hänt i den komplicerade mekanik, som möjliggör att det går att röra och böja på huvudet i alla möjliga riktningar, medför att neurologiska komplikationer inte ägnas något intresse. Neurologiska besvär borde vara igenkännbara för den med rätt kunskap, varför någon tveksamhet om att de också kan finnas hos nackskadedrabbade knappast borde föreligga - särskilt inte för neurologer vid stora välkända institutioner.

Varken i försäkringsbolagens promemorior till Trafikskadenämnden eller i bedömningar i samband med domstolsprocesser brukar ingående analys finnas med i de analyser som görs av försäkringsbolagens expertvittnen - vilket borde vara naturligt med tanke på att det är som neurologer de i sin dagliga gärning brukar konsulteras, vid de institutioner där de arbetar.

Obduktioner på trafikskadade, vilka inte överlevt sina olyckor, påvisade att blödningar kunde hittas i/på alla strukturer i området, inklusive i hjärnans olika delar och ryggmärg.

I begynnelsen saknades teknik som möjliggjorde att påvisa måttliga eller små skador på kärl och nervvävnad hos överlevande. Med utvecklingen av modern magnetkamerateknik blev det möjligt att hitta även de allra minsta förändringar. Dessa brukar inte alltid ge sig tillkänna i begynnelsen av förloppet. Alla skadade nervtrådar dör inte på en gång, utan det kan bli en utdragen process, som medför att nya eller förändrade symptom kan uppstå allt eftersom. Sådana tillkommande besvär skylls ofta på att psykiska problem föreligger.

Funktionell magnetkamerateknik (fMRI el fMRT) kan påvisa minimala förändringar, men kräver stor vana hos den som tolkar bilderna. Utrustningen är dyr, samtidigt som varje undersökning tar betydande tid - varför få drabbade brukar få genomgå sådana utredningar. Tekniken finns som regel bara på mycket specialiserade avdelningar. I Sverige finns sedan kort tid tillbaka en enda sådan utrustning tillgänglig, där undersökningen sker i liggande, samtidigt som bilderna har så här långt, enligt uppgift, tolkats i Finland.

Vidareutveckling sker ständigt. På senaste tid kan dessa undersökningar genomförs i stående. FONAR UPRIGHT kallas denna i dag senaste nya teknik, som helt punkterar rådande vanföreställningar om bakgrunden till drabbades besvär. Förlust av nervvävnad, som går under när blodcirkulationen skadas, medför typiska utseendeförändringar när aktuella hjärnstrukturer ändrat läge. Den nya tekniken synliggör detta. Skillnaderna är påtagliga även för medicinskt okunniga personer, när bilderna från normala och skadade personer kan jämföras sida vid sida. (Jämför med nöjet "Finn fem fel!").

Vid ett möte på Karolinska Institutet i våras presenterades en mycket stor studie från USA. Där konstaterades att drabbade med allvarliga nackskador hade mycket typiska förändringar, samt att det var bortom alla tvivel att andra orsaker skulle kunna vara orsaken.

Bevisläget har nu plötsligt förändrats. Charlotte Sachs "traumatiska princip" kan inte längre användas som ett gångbart argument i domstolsförhandlingar.

Försäkringsläkare kan inte skylla neurologiska skador på "psykosomatiska besvär eller psykiatriska diagnoser".

Försäkringsindustrin kan i ett slag ha förlorat ett tidigare mäktigt övertag. De kan framöver komma att tvingas betala ut ersättningar - som de tidigare med hjälp av manipulerade fakta, samt neurologen Charlotte Sachs lancerade "traumatiska princip" - kunnat smita ifrån.

En förhoppning finns om att trenden som gällt sedan länge - att domstolarna har gått på försäkringsindustrins argumentation nu kan komma att ändras.

I ett par nyligen avkunnade domar i Svea hovrätt förlorade försäkringsbolagen genom att den "traumatiska principen" inte ansågs vara ett trovärdigt argument.

Den mycket stora studien kan troligen hjälpa till att punktera ett av de säkrare korten för att hjälpa försäkringsläkare vid försäkringsbolag, Trafikskadenämnd och Försäkringskassan att vinna över skadade.

Studien, författarna och fackartikeln beskrivs på

http://medicalphysicsweb.org/cws/article/newsfeed/43277

______________________________________________________________

EN SANN BERÄTTELSE OM HUR SKÄLIG ERSÄTTNING VID TRAFIKOLYCKOR HANTERAS På ETT OSKÄLIGT SÄTT!

Staten har besämt att vid trafikolycka skall skälig ersättning utgå.
Är "Skälig ersättning" en klyscha utan innehåll när en trafikskada skall regleras med hjälp av Trafikskadenämnden eller fastställas i domstol?

Vad "skadebetingad arbetsoförmåga" och "skälig ersättning" står för, borde vara ett samhällsintresse om trygghet och att rättvisa skall råda.

Odiagnostiserad skada gör att drabbade förlorar försörjningsförmågan. De ligger därmed både samhälle, samt nära och kära till last. Visserligen finns i varje samhälle individer, vilka inte vill göra rätt för sig genom att försöka lura till sig oberättigade förmåner - i motsats till det stora flertalet vilka vill stå på egna ben och klara sig själva.

Försäkringsverksamhet var i begynnelsen ett klokt sätt att trygga tillvaron för ett antal individer med likartade förutsättningar. Genom att slå sig samman för att bli skyddade om en katastrof, - t ex en brand skulle innebära att ens egendom riskerade att gå upp i rök. Sannolikheten för att alla i gruppen samtidigt skulle drabbas på samma sätt var i det närmaste obefintlig.

"Ömsesidiga försäkringsbolag" uppstod och fungerade genom att när alla betalade en viss summa till en gemensam kassa och brand uppstod hos någon i gruppen, fanns chansen att denne via försäkringen kunde få sitt hus uppbyggt igen. Blev pengar över ett år kunde premien nästa år för sjunka för alla i gruppen.

Sedemera gjordes "ömsesidiga försäkringsbolag" om till aktiebolag, där successivt ett ägande kopplades ihop med krav på ökande vinster.

Visserligen finns alltid somliga som vill sko sig på andras bekostnad, men de flesta tar en försäkring som trygghet - utifall något skulle hända.

Vad är det som säger att det bara bland försäkringstagarna finns skojartendenser och inte inom försäkringsbranschen själv?

Trafikförsäkring behövs för att trygga en individ och dennes familj - om något skulle hända. Vid uppkommen skada finns förhoppningen att betald försäkring skall trygga tillvaron. För att förhindra att skojare skulle tjäna pengar genom bedrägeriförsök tvingades försäkringsbolagen förse sig med kontrollanter. När olyckor orsakar kroppsskador dök behovet upp att läkare, så kallade "försäkringsmedicinska rådgivare" knöts till verksamheten, så att inte utbetalningar gjordes utan skäl så att pengar försvann till skojare.

Det behovet medförde att en grupp av läkare med stor specialistkunskap skulle granska uppgifter om skador verkligen kunde stämma med verkligheten. Bilden från bibeln om att "det gällde att sortera ut getterna som fanns i fårskocken" var därefter det som kom att gälla.

Den uppgiften krävde naturligtvis att granskaren var hederlig och fick lön för sin möda.

Problem uppstår naturligtvis när en granskare vill tjäna mer pengar på sina uppdrag och ett försäkringsbolag vill öka sina vinster, så att aktieägare, bolagsdirektörer och granskare - alla får mera i plånboken. Ju nöjdare aktieägare - desto större belöning till inblandade.

Skojare finns det naturligtvis inom alla grupper medborgare - även bland doktorer och försäkringsdirektörer finns personer som gärna berikar sig.

När någon skadat sig i trafiken så illa att försörjningsproblem uppstår väcks krav på att få ut ersättning så att tillvaron skall kunna fungera igen. Bäst sker det genom att en återställd person åter börjar fungera igen - helst som före olyckan.

Problem uppstår när sjukvården av skilda skäl inte kan fastställa faktiska skador. Då riskerar drabbade att bli uppfattade som bedragare. Då finns behov av att någon med senaste kunskap kan påvisa de skador som finns. Detta kräver i de flesta fall en personlig undersökning där den drabbade blir både utfrågad och undersökt.

Då räcker det inte med att en läkare, om än professor eller docent, utan egen undersökning efter genomläsning av journaler och intyg bestämmer att samband saknas mellan inträffad olycka och uppkomna besvär - skälen kan variera - för att den drabbade skall förlora mot sitt försäkringsbolag trots att skador föreligger.

I dagens läge har detta satts i system av försäkringsindustrin. En person, som inte fått skadorna fastställda måste enligt dagens regelverk gå till domstol för att i bästa fall få den i försäkringsbrevet utlovade ekonomiska hjälpen. Utan fastställd diagnos och undersökning av en kunnig läkare förlorar den skadedrabbade i domstol - såsom systemen idag fungerar i Sverige.

Alla inblandade gjorde vad de tyckte var rätt och tillräckligt, men allt blev ändock fel! Tilltron till sjukvård, domstolar och samhälle försvann - allt beroende på systemfel som ingen vill eller orkar rätta till.

Till vilken nytta fanns myndigheter, lagar och regelverk, när den drabbade i slutändan fick betala räkningen i form av ett förlorat liv samt dyra räkningar för kostbara juridiska processer - bara för att skador som fanns inte hade upptäckts?

Är detta en osannolik berättelse om vad som menas med en skälig ersättning? Eller är det så det ser ut idag i Sverige?

Nackskadeförbundet har ett stort antal medlemmar, som kan berätta helt likartade historier. De vilka borde kunna ändra systemen tycks varken ha kunskap nog eller vilja att göra det.

Är hindret bristande etik och moral eller kanske bara en penningfråga när gränsöverskridande vård skall avgöras?

__________________________________________________________

En sann berättelse om hur rättsstaten Sverige misslyckats i sin hantering av trafikskadade, samt hur svensk sjukvård misslyckats att fastställa deras skador.

Allmänna synpunkter på personskador i trafiken.
Vem styr över personskadorna i trafiken? Vi har en obligatorisk trafikförsäkring i vårt land. Den finns i trafikskadelagen (1975:1410). Lagen gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet fordon (trafikskadeersättning).

Lagstiftningen, som innebär att alla ägare av bilar är tvungna att ha en försäkring som täcker skador, gäller inte bara skador på bilar, utan även på personer. Personskador skall alltså betalas av trafikförsäkringen.

Skadeståndsbeloppen bestäms av olika aktörer på olika sätt beroende på om domstolsprocess behöver tillgripas eller ej. Något som beror på om skadelidande och försäkringsgivaren kan komma överens eller ej.

I Sverige hanteras trafikskadade av ett stort antal aktörer, vilka alla har sina egna regelverk och rutiner. Något som gör att det blir svårt att få en objektivt fungerande samordning.

Olika myndigheter och försäkringsgivare engagerar olika expertis (polis, läkare m fl). Dit hör försäkringsbolag, försäkringsjuridiska förbund, Försäkringskassan (FK), förvaltningsdomstolar, domstolar, myndigheter som Socialstyrelsen med rådgivande organ, Finansinspektionen, Trafikskadenämnden (TSN)

Ett antal privatfinansierade försäkringsbolag, fungerar tillsammans i Försäkringsförbundet. Verksamheterna bygger på att de skall gå med vinst, förmodligen med målet "maximerad vinst med tanke på utdelning och bonus" - i dagens finansiella värld är ett måste.

Tillsammans finansierades och organiserades både Whiplashkommissionen (WK) och TSN av försäkringsindustrin. Bägge har haft stor negativ betydelse för trafikskadade, genom att deras budskap fått betydande genomslag i de flesta medier, till följd av mycket skickligt genomförda reklamkampanjer. T ex valet av förre statsministern Ingvar Carlsson som frontfigur.

Hade Ingvar Carlsson nog med medicinsk kunskap för att sakkunnigt kunna förklara vad nackskador egentligen är för något eller varför neurologiska besvär (symptom på skador i hjärna och hjärnstam) så ofta blir följden av en påkörningsolycka?

Nej. Att han ställde upp var nog det väsentligaste budskapet från försäkringsindustrin till svenska folkets företrädare när det gällde vård och omsorg - att nu fanns sanningen och lösningen om nackskador och deras hantering att tillgå - vilket skulle underlätta hantering i vård och i domstol.

Regeringen skulle vara samordnande via departement, myndigheter, lagar och förordningar.

Med diversifierade verksamheter där skilda regelverk och rutiner föreligger, får trafikskadade uppleva att sådana brister råder att de känner sig utlämnade på nåd och onåd och hamnar mellan "stolarna". Detta gäller inte bara dem med nackbesvär...

Sedan Sverige gick med i EU finns ytterligare en instans med önskan att få bestämma. Det sker dels via Den Europeiska Domstolen för mänskliga rättigheter (EUdomstolen i dagligt tal), dels den Europeiska Domstolen, vilken har hand om handelsfrihet, tjänster och kapital inom unionen.

EU råder numera över de regelverk svenska regeringen skall se till blir följda, d v s att dess myndigheter följer vad EUdomstolen beslutat.

Det är obegripligt för oss skadade att samordning saknas mellan olika myndigheter, sjukvård, försäkringssystem gällande vård och konsekvenser av trafikolyckor.

Alertråd, SBU och Vetenskapliga rådet skall i svensk vård introducera internationellt fungerande metoder, men förefaller snarast ha fungerat som bromsklossar.

Trafikolyckor, var något evolutionen inte förutsett. Den konstruktion som evolutionen måste tillskapa när aporna började ta sig fram på två ben, var en intressant och komplicerad lösning, som inte förutsåg behovet av högre farter än snabb språngmarsch.

Endast ringa våld behövs för att veka strukturer, vilka håller ihop halskotpelare och huvud, skall skadas i krockögonblicket när huvudet kastades bakåt-framåt i en pisksnärtsliknande rörelse, ofta betecknad "whiplash", när t ex en påkörningsolycka inträffar.

I den allmänna debatten låter det som vore alla nackskador av en och samma typ hos alla individer. Något som inte stämmer med verkligheten, då variationen av skador är mycket stor.

Olika former av skador uppstår beroende på krockstötens riktning, huvudets hållning, fart- och viktskillnader mellan bilar, den skadades könstillhörighet m m.

Sjukvården
Efter en olycka blir sjukvården den verksamhet som först blir inkopplad. Där skall fastställas vilka skador som föreligger, samt vilka behandlingar som behövs. Det kräver att rätt kunskap och rätt utrustning finns att tillgå. Dagligen hör drabbade av sig till Nackskadeförbundet för att berätta om hur svensk läkare inte utrett dem, inte lyssnat på vad de berättat, samt rekommenderat behandlingar som inte hjälpt.

Alltför många läkare ( bl a akutläkare, radiologer, försäkringsläkare) har betydande brister när det gäller nödvändig kunskap om nackskador med eller utan neurologiska konsekvenser.

Somliga får även allvarliga skador på centrala nervsystemet och dess kärlförsörjning, vilket sällan påtalas i debatten. Då framkallas obegripliga besvär för icke medicinskt kunniga, dit t ex grupperna domare och politiker hör. Dessa besvär går under beteckningen "neurologiska skador". Denna typ av besvär tycks även många neurologer missa, särskilt de vilka också är verksamma som försäkringsläkare.

Många har slutligen känt sig tvingade att åka utomlands för att få skador fastställda och behandlade, när deras skador inte kunnat fastställas vid någon av de stora svenska universitetsklinikerna ( t ex Karolinska Institutet (KI), Sahlgrenska Akademin).

Andra funderar på om de har råd att åka till främmande land för att få den vård Sverige inte kan erbjuda, när de inte fått korrekt behandling. Korrekt diagnos är då en förutsättning.

Ersättningar förvägras ofta med krystade motiveringar fastän deras symptom överensstämmer med vad som inom EU, men även i Indien, Thailand, Singapore brukar klassificeras som "whiplash". Något som med framgång kan behandlas kirurgiskt även i dessa länder, men som av outgrundlig anledning, ännu inte introducerats som rutin i Sverige.

Felaktiga orsaker till deras besvär har t ex varit reumatisk åkomma eller fibromyalgi. Insatt behandling, tabletter eller remiss till smärtklinik eller sjukgymnastik har inte hjälpt trots många besök under flera år. Tio år av plågor är snarast regel i dessa sammanhang.

Försäkringsbolag och Försäkringskassan (FK) vägrar erkänna drabbades skador med samma motiveringar - t. ex. Whiplashkommissionens rapport.
FK skall betala ut sjukpenning tiden närmast efter en olycka. Därefter om skadan kräver det, skall drabbades försäkringsbolag kliva in och stå för ersättningarna - det är ju därför betald trafikförsäkring är ett obligatorium.

Korrekt diagnos och behandling i utlandet kostar hundratusentals kronor för var och en som drabbas, men som behöver söka hjälp utomlands. Sjukvård i utlandet förvägras regelmässigt med hänvisning till olika dokument, paragrafer, krystade omtolkningar av domslut från EUdomstolen - trots att vården där både fastställt skador och genomfört behandlingar som momentant medfört att år av plågor plötsligt kunde vara över.

Vilken medicinsk kunskap har försäkringsläkare/försäkringsmedicinska rådgivare (FMR) vid försäkringsbolag, FKs processjuridiska enhet, FKs Visbyenhet - när behov av utlandsvård avgörs?

Vart tog alla pengar från trafikförsäkringar inbetalda under många år liksom skatter och avgifter via skattsedeln vägen? Varför förvägras ersättning plötsligt med hänvisning till olika paragrafer och dokument, fastän skador finns och besvär består?

Var det inte till täckning av kostnader vid trafikskador betald trafikförsäkring eller via skattsedeln betalda avgifter skulle gå?

Systemen med FMR fungerar i stort sett på samma vis hos FK och försäkringsbolag. Hos FK gäller att doktorer med vilken specialitet som helst gör bedömningar av nackskadade. Det antal meritförteckningar Nackskadeförbundet haft möjlighet att studera visar inte på att FMR hos FK har någon kunskap om nackskador.

Av hos FK fungerande FMR har dock endast kompetensen hos hälften av antalet doktorer kunnat bedömas. Varför FK vägrat lämna ut resterande meritförteckningar till Nackskadeförbundet, trots att det är offentliga handlingar? Nackskadade vill inte bli bedömda av t ex en gynekolog eller annan FMR utan den kompetens som behövs för att kunna bedöma nackskador och neurologiska besvär.

Vid konflikt mellan FK och drabbade blir det i förvaltningsdomstolarna, mot Processjuridiska enheten, som striden om nödvändig vård och dess kostnader kommer att stå.

Försäkringsbolagen fungerar tillsammans i Försäkringsförbundet. Även här finns FMR, men dessa är som regel rekryterade vid ledande institutioner, t ex KI eller Sahlgrenska Akademin. Mer om deras agerande beskrivs längre ner i denna artikel.

Vem eller vad styr i den komplicerade relation, som råder mellan försäkringsbolag och TSN? Frågan om kartellbildning råder i den relationen måste ställas. TSN organiserades och finansierades av de fyra största försäkringsbolagen i Sverige. TSN sitter i Försäkringsförbundets lokaler. TSN fastställer invaliditetstabeller, samt föreslår vilka ersättningar, som skall erbjudas drabbade. Finansinspektionen är kontrollmyndighet, men hur den sköter sitt uppdrag har dess generaldirektör ännu inte velat besvara.

Staten har angett att hanteringen av trafikskadade skall ske enhetligt, samt att drabbade skulle få en "skälig" ersättning. Vad nu ordet "skälig" kan betyda? Finns några fakta gällande sådan information, eller är detta bara en klyscha utan innehåll?

(Mer om dessa frågor går att läsa på Nackskadeförbundets hemsida!)

Enligt uppgift från drabbades ombud har tabellvärden för invaliditeten vid nackskador sjunkit med åren, samtidigt som budskapet från försäkringsindustrin är "att problemet med att ha en nackskada har överdrivits".

Föreslagna tabellvärdena står inte i paritet med de ersättningar som senare föreslås. Skador, som för ett antal år sedan kunde ge en invaliditet på 15% eller mer, ersätts idag med knappt 5%.

Vilken motivering finns för minskningen? Exempel finns på att en invaliditetsprocent på t ex 15% förslagits, samtidigt som FMRs slutsats är att den drabbade kan fortsätta yrkeslivet som före olyckan, samt att det privata livet inte skulle påverkas av alla besvär, som yrsel, instabilitet med gångproblem, tinnitus, bortdomnade armar, sömn- och minnesstörningar, nedsatt hörsel mm. Besvär som kanske pågått i ett decennium eller mer. Utan någon motivering till FMRs förslag!

Slutresultatet av bedömningen blir att drabbade i bästa fall erbjuds en obetydlig struntsumma som "plåster på såren".

Är det så "skälig" ersättning var tänkt att se ut?
Nekade ersättningar ger ökad vinst. Försäkringspremierna har försäkringsindustrin kontinuerligt fått in under åratal. Genom att spara in på ersättningar till drabbade kan verksamheterna öka vinsten -miljardbelopp sparas förmodligen årligen in på drabbades ersättningar genom att förneka samband mellan trafikhändelser och deras konsekvenser. Pengar som kan bli aktieutdelningar eller bonus.

Till sin hjälp finns professorer, docenter och klinikchefer vid stora kliniker, som KI, Sahlgrenska Akademin etc. Dessa återfinns sedan som välbetalda tjänstemän (FMR) hos olika försäkringsbolag, men även hos TSN.

Tjänstemannaansvar måste återinföras.
Felaktiga uttalanden i domstol under sanningsed ger idag ingen påföljd. Som FMR, står de inte under Socialstyrelsens tillsyn och kan inte sedan tjänstemannaansvaret togs bort, åtalas när de hävdar felaktiga slutsatser om sjukdomar, skador och sambandsfrågor eller manipulerar medicinska fakta i domstol.

Whiplashkommissionen och dess betydelse.
Försäkringsbolag hänvisar ofta till Whiplashkommissionens rapport när de skall motivera varför de inte godkänner undersökningar drabbade genomgått eller när invaliditet diskuteras. Då är det viktigt att veta att WK organiserats och finansierats av de fyra största försäkringsbolagen i Sverige. Totalkostnaden för inblandade försäkringsbolag gick på 25 miljoner kr. Då ingick kostnader för tryck av broschyrer som delades ut till alla sjukhus, vårdcentraler, apotek, försäkringskassor mm. Kommissionen deltog i mängder med möten och aktiviteter och kunde på så sätt sprida sitt budskap om att nackskador i stort sett inte var värre än en fotstukning - således inget att bry sig om.

Whiplashkommissionen en "ad hoc" konstruktion. Att WK inte var en äkta kommission - en statlig utredning - det framgår av svaren från en medhjälpare på Försäkringsförbundet. Namnet "kommission" och vilka deltagarna i den blev var en "ad hoc" konstruktion.

Tanken med Whiplashkommissionen, skulle liksom dess föregångare Quebec Task Force (QTF) i Kanada, vara en önskan om att minska utgifterna för nackskador. Ökande allt snabbare trafik ledde till ökande antal påkörningsolyckor med starkt ökande omkostnader som följd.

Konsensus har inget med vetenskap att göra. Att både WKs rapport och QTF var konsensusdokument, innebar att de inte har något med vetenskap att göra, trots all reklam om det motsatta. Bägge är således utformade som en form av kompromiss mellan olika åsikter. Att stora försäkringsbolag ligger bakom bägge innebär att stora resurser finns att investera i reklam som framställer verksamheterna, som vore dess rapport verklig vetenskap, grundad på fakta - inget annat!

Hur manipulerad statistik kan tjäna syftet att tjäna pengar. När QTFs uttalanden och tabeller granskats av ledande internationella forskare med stor kunskap inom området, framkom att dess statistik är gravt misshandlad. Det har skett genom att vissa patientgrupper uteslutits och andra felklassats.

Endast 62 arbeten av 10 382 nackskadeartiklar passerade det stora försäkringsbolagets nålsöga. Av 4766 skadade sorterades 3091 bort. I den senare gruppen fanns de med de svåraste nackskadorna. D.v s endast 0.6% av viktiga fackartiklar accepterades - en extrem utsållning, samt manipulation av statistik hade genomförts.

På så vis har budskapet om "whiplashskador" kunnat framställas, som ett besvär som "snart går över", för att kunna slippa ersätta drabbade. WKs rapport bygger i viss utsträckning på QTFs slutsatser, där t ex de allra svårast skadade inte tagits med i statistiken. Lindrigt skadade, vilka inte erhöll ersättningar, visade sig vid kontroll fortfarande ett år senare ha besvär - deras besvär hade aldrig gått över, men drabbade hade ändock klassificerats som besvärsfria.

Är Whiplashkommissionens experter något att lita på. Fackmännen, vilka satt med i WK representerade inte de universitetsinstitutioner där de normalt fungerade som läkare, utan de medverkade som privatpersoner. Detta påpekades både av Försäkringsförbundets representant, men även av professorn i radiologi (KI), Per Grane, för den frågvisa person, som ville veta vilka samband som fanns mellan försäkringsbolag och WK.

Anledning var hur det kom sig att WKs rapport påverkat både hanteringen inom sjukvården, men även domstolarnas sätt att behandla skadedrabbades ersättningskrav - både för vård de tvingats söka utomlands, men också den inkomstförlust som trafikolyckan orsakat den enskilde.

Professor Grane konfirmerade via epost: "Hej! Jag har varken uppdrag av Sverige, min arbetsgivare eller chef att syssla med whiplashdiagnostik. Jag har provat på det ett par år, men har tröttnat på det. Jag har min fulla rätt att låta bli och skälen det är många och jag har inget behov att berätta om detaljer om det för Dig. Med vänlig hälsning Per Grane".

Per Grane deltog i kommissionens utvärdering av metoder att kunna fastställa skador i nackens mycket komplicerade strukturer. Undersökningar och behandlingar som användes utomlands underkändes av professorn utan att besök gjorts där tekniken användes - samtidigt som det inte gick att tolka bilder framställda vid ledande institutioner i Tyskland, Norge och Finland vid tidpunkten när WKs verksamhet pågick. Grane hade inte ens studerat den litteratur som upphovsmannen till tekniken skrivit - tala om sakkunskap. Motiveringen var att professorn nämligen inte läste tysk litteratur.

Bilderna, Nackskadeförbundet bett honom tolka hade tagits på patienter med skador i halsryggradens översta mycket komplexa strukturer. Utredningarna hade gjorts i Tyskland och Finland. Deras skador kunde han inte fastställa - något besked erhölls inte. Patienterna hade före operativ behandling haft alla typiska besvär sådana skador brukar medföra. Efter operationen hade de försvunnit momentant och livet normaliserats.

Är Whiplashkommissionens budskap ett falsarium?
På vilka grunder kan försäkringsbolag och FK fortsatt hävda att besvär drabbade klagat över inte haft med trafikolyckor att göra, utan skulle bero på något annat. Detta fastän typiska besvär uppstod i samma ögonblicket som krocken inträffade!

Att journalanteckningar saknar uppgifter om att skador konstaterats, eller om besvär skyllts på annat. - När psykiska besvär eller liknande hävdas, när en trafikhändelse inträffat uppstår en känsla att ett bedrägeriförsök är på gång från det aktuella försäkringsbolaget. Hur kan förklaras att symptomlösa åldersförändringar plötsligt i samband med en påkörning skulle orsaka mer eller mindre alla de besvär som plötsligt uppstod?

När sådana påståenden framförs i domstol trots att besvären uppstod i krockögonblicket förlorar oftast den skadedrabbade processen mot sitt försäkringsbolag. Att skador i nervsystemet är en konsekvens av olyckan försvinner ofta i debatten. Något korsförhör med försäkringsbolagets expertvittne brukar inte ske.

När WKs rapport med hänvisning till QTFs manipulerade påstår att drabbades besvär skulle gå över efter några veckor eller någon månad - men där det visade sig att allt var ett präktigt bedrägeriförsök (drabbade hade förklarats besvärsfria trots att de i själva verket aldrig blev det) förstärks tvivlen på att försäkringsindustrin levererar gedigna forskningsresultat.

När det senare visade sig att professorer och andra deltagarna i WKs läkargrupp inte kunde uppvisa egen gedigen forskning gällande nackskador, samt till yttermera visso deltagarna i WK inte fungerade som representanter för de institutioner där de arbetar, utan som privatpersoner finns all anledning att såga WK och dess rapport.

Trafikskadenämnden
Är försäkringsbolag, Försäkringsförbundet och Trafikskadenämnd myndigheter? Enligt Voltaire, fransk filosof (1694-1778) "vill myndigheter inte dela med sig (L�utorite ne vent de partage)". - Intressant nog är försäkringsbolagen numera en myndighet enligt tolkning av lagtexter som ledande professorer i EUrätt studerat. Sedan staten delegerat hanteringen av trafikskadornas konsekvenser till försäkringsindustrin har den "de facto" fått sådant status med en myndighets alla skyldigheter, som att t ex diarieföra handlingar. Därför måste TSN också räknas som en myndighet med alla dess skyldigheter, trots att kanslichefen Rigling vid TSN hävdat motsatsen. (Läs mer om det på nätet)

Är försäkringsbolagens invaliditetstabeller en säker informationskälla? TSN, där försäkringsbolagen samarbetar, fastställer tabellerna gällande invaliditet. Om invaliditeten anges till 10% eller mer skall TSN konsulteras, annars bestämmer försäkringsbolaget själv vad som skall gälla för drabbade.

" Hur kommer det sig att med åren föreslagen invaliditetsprocent successivt sänkts för likvärdiga skador och beskrivna besvär?", är en "måste-fråga", samtidigt som "internationellt accepterade kunskap" blivit allt duktigare på att fastställa skador som äldre, fortfarande i Sverige använda metoder, inte klarar av att påvisa.

Modernaste teknik kan idag fastställa att faktiska skador, vilka uppkommit i trafikolyckor framkallar besvär vilka i juridiska processer skylls på "psykosociala faktorer" eller psykiatriska åkommor - konstateranden som borde leda till att invaliditeten erkänns, istället för att som idag ersättning regelmässigt avslås. Förnekanden av samband har blivit en tydliga trend från försäkringsindustrins sida, enligt många ombud. Den har varit påtagligt effektiv metod med tanke på den ringa medicinska kunskap domare brukar ha, samt att domstolarna varit mycket följsamma till TSNs förslag till ersättningar. TSN, som efter delegering av staten till trafikförsäkringsbolagen att ha hand om trafikskadeverksamheten, numera fungerar som myndighet och inte som en part i en kartellbildning.

Myndigheter
När drabbade inte upplever att vård eller ersättningar fungerar som tänkt var, borde det vara dags för att myndigheter att börja agera. Men gör de det?

Utan kunskap om vad det innebär att ha en nackskada, med skilda regelverk och rutiner hos olika myndigheter blir följden att de får lida när samordningen brister både i Rosenbad, samt mellan de olika myndigheterna Socialstyrelsen med sina råd, domstolarna, Finansinspektionen och FK.

Socialstyrelsen med rådgivande organ
Lever Socialstyrelsen och andra myndigheter upp till EUdomstolens beslut? Socialstyrelsen och dess råd har ifrågasatt dem - på vilka grunder? Svensk tolkning av "vetenskap och beprövad erfarenhet" har fått styra.

Vilken kompetens har egentligen de vilka utsetts till sakkunniga?

Hur utväljs sakkunniga åt Socialstyrelsen? På direkt fråga till Per Anders Sunesson, Tillsynsmyndigheten, om hur sådana tillsättes framkom förvånande uppgiften - att det är Svenska Läkaresällskapet, som föreslagit vilka doktorer som skulle vara Socialstyrelsens sakkunniga när det skulle utredas om den teknik som sedan länge används utanför Sveriges gränser, men som nu skall testas vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala, samt vid Universitetskliniken i Lund. Förvånande är också hur fria tolkningar dessa studier givits av dem som har studierna omhand!

Har Läkarsällskapets förslag byggts på helt objektiva kriterier, när så många utvalda saknade rätt kunskap om nackskador? Vilken anledning finns att det över huvud taget det skulle tillfrågas? Finns ingen databas med referenslistor som kan nagelfaras för att sedan konsultera internationellt ledande forskare vilka de skulle kunna tänka sig skulle vara lämpliga att tillsätta som sakkunniga? De vet ju vilka som är internationellt ledande med utgångspunkt från sin forskning!

Visserligen har EUdomstolen beslutat att Sverige skall använda sig av "internationellt accepterad vetenskap" använd i många andra länder, men när svenska myndigheter och politiker anser att vården, som redan finns här och rådande regelverk är tillräckliga finns ju ingen anledning att ändra något, trots vad Bryssel och EUdomstolen bestämt. Eller finns det?

Domstolar, Förvaltningsdomstolar
Lyssnar domare tillräckligt väl på de läkare vilka utrett och behandlat den skadade?

Skadedrabbad, men ändock förlorare i domstol - en nackskadads vanliga öde. När missbruk av titulär sker kan försäkringsindustrin fortsätta att påverka domsluten i önskad riktning. När i domstol FMR presenteras med den titulär de har i sin dagliga verksamhet vid olika institutioner, uppfattas de då fortsatt som representanter för senaste vetenskap, trots att i sin dagliga gärning vid dessa ledande forskningsinstitutioner som t ex KI, Sahlgrenska Akademin eller Akademiska sjukhuset man fortfarande inte behärskar tekniken att fastställa skadorna som uppstår när stora Gkrafter i krockögonblicket sliter sönder halsryggens strukturer och skakar om centrala nervsystemet så att kärl och komplicerade nervstrukturer i hjärna och hjärnstam allvarligt skadas.

Drabbade medborgare har ingen information eller några begrepp om att det räcker med att FMR, ofta med titulär professor, docent eller klinikchef vid ledande institutioner, missbrukar sin förtroendeställning genom att förneka att samband föreligger, eller skyller besvären på andra orsaker än själva olyckan - utan att ge några faktiska belägg för det för att den drabbade skall förlora i sin process mot eget försäkringsbolag.

Som anställda vid universitet och sjukhus står professorer och övriga läkare under Socialstyrelsens tillsyn och skulle kunnat varnas eller förlora sin legitimation när de felaktigt handlägger eller uttalar sig. Som välbetalda FMR åt försäkringsbolag, TSN och FK behöver de i domstol inte tänka på läkaretikens regler eller stå till ansvar för vad de hävdar i sina uttalanden. Där tycks sådana faktorer sakna betydelse.

Dagens regelverk kräver att det är den skadade själv som skall bevisa att besvär orsakas av olyckan, samtidigt som svensk sjukvård varken har kunskap eller tillgång till nödvändig teknik, för att fastställa de skador som föreligger - uppgifter som då inte brukar finns med i journalerna.

Slutsatser utan egen undersökning, väger tyngre i domstol än slutsatser byggda på undersökningar. Sic! Detta sammanhänger med att brister i journaler och kunskap hos akutvårdens doktorer medför att FMR, vars slutsatser endast bygger på genomläsning av journaler och intyg utan egen undersökning, lugnt kunnat hävda att den skadade inte uppfyller villkoren för att få ersättning - varefter den skadedrabbade förlorar trots de skador som kunnat fastställas utomlands. Skall det verkligen få ske på så sätt när det gäller vård och rättvisa?

Vad vet Sveriges domare om nackskador? I domstolar förlorar drabbade mot egna försäkringsbolag och FK, när dessa inte vill erkänna att skadorna finns eller att de går att bota. Därmed ersätts vare sig kostnader för den vårdverksamhet som finns tillgänglig utanför Sveriges gränser, eller för alla ekonomiska konsekvenserna av trafikolyckor drabbade tvingas leva med.

Hur skall medicinskt okunniga domare förstå vad det är de håller på med, när de dömer i processer mellan skadedrabbade och deras försäkringsbolag. Vad händer när försäkrings-industrins FMR presenterar manipulerade påståenden i samband med domstolsprocesser - med utsagor utan stöd i "internationellt accepterad kunskap"? - Det leder till att trafik- och fallskadade förlorar i svenska domstolar mot eget försäkringsbolag eller FK!

Väsentligt i sammanhanget är att domstolarna mer eller mindre litar på FMRs påståenden att det är annat än själva trafikhändelserna, som orsakat drabbades besvär. Att domstolarna inte bryr sig om att konsultera EUdomstolen, som de har skyldighet att göra, medför att allt färre vågar utmana sina försäkringsbolag. Risken att förlora bedöms för stor och med den kan ekonomiska konsekvenserna bli katastrofala för en drabbad, som förlorar när denne inte blir trodd.

Inget korsförhör med försäkringssidans experter. Det tycks som om domstolarna inte kräver att försäkringssystemens FMR skall behöva redogöra för hur de kommit fram till sina påståenden. Utfrågning av dessa tycks inte regelmässigt förekomma i de svenska domstolarna.

Drabbade måste klara av vad svensk sjukvård misslyckats med. Fastän svensk sjukvård ännu inte kan fastställa faktiska skador måste drabbade i domstol ändock bevisa sambanden mellan inträffade trafikhändelser och uppstådda besvär. Hur skall det kunna ske?

Det är svårt att veta om utebliven utfrågning kan sammanhänga med att domarna inte vill exponera egen medicinsk okunskap i ämnet, genom felaktigt formulerade frågeställningar.

Än mindre sker en liknande utfrågning av försäkringsgivarnas egen expertis i TSN, vars påståenden får en avgörande betydelse, då domstolarna betraktar TSN, som vore även den en myndighet med den makt och de skyldigheter en delegering från staten medfört, samt att de invaliditetstabeller TSN själv fastställt, skulle vara byggda på medicinska fakta.

Kausalitet - samband mellan orsak och verkan måste alltid finnas med i analysen. Samband mellan vad FMR kan framföra och vad som i verkligheten hände måste ske - men som sällan görs.

Påståenden utan belägg i vetenskapliga fakta kan inte längre accepteras. Idag sker detta ofta i promemorior till TSN och i domstol - utan att det finns risk att ansvarig FMR kan bli ställd till ansvar. Ingen kontrollmyndighet finns för FMR, samtidigt som domare utan medicinsk kunskap inte förstår att uppgifter i en framställning är manipulerade eller ovederhäftigt framförda.

Utan verklig kunskap om medicinska konsekvenser eller egna erfarenheter hur livet förändras efter en olycka, tolkar domare allt efter vad denne tror gäller för nackskador - d v s svenska domstolar tycks tro att TSNs FMR och Socialstyrelsens sakkunnigas bedömningar bygger på fakta och verklig kunskap - något som inte alltid är fallet! När Socialstyrelsens sakkunniga uttalar sig i speciella frågor får det extra genomslagskraft. Framöver måste gälla att budskapen i domstol alltid skall vila på "internationellt accepterad vetenskap" - inget annat. Annars kommer drabbade även i fortsättningen förlora mot sitt försäkringsbolag eller FK på helt felaktiga grunder.

Bygger domstolar domsluten på konsensusdokument? Slutsatserna i rapporten som WK presenterade används även som underlag när domstolsbeslut skall tas. De senaste avslagen till skadedrabbade inträffade nyligen och byggde till del på WKs rapport - något som borde vara lämpligt för EUdomstolen att ta upp till bedömning, eftersom svenska domstolar skall konsultera den, men helst undviker det.

Kan vägran att konsultera EUdomstolen tolereras? När nyligen i Falun ett ombud begärde att domstolen skulle konsultera EUdomstolen innan dom skulle fällas vägrade domaren att göra det. Det ärendet kommer förmodligen att tas upp av EUdomstolen.

Får prejudikat, vilka bygger på föråldrade föreställningar om medicinsk vetenskap, fortsätta gälla? Förmodligen har varken Beatrice Ask eller departementets tjänstemän någon enda hum om dessa frågor. Vad som skall gälla föreslås i enlighet med någon tolkning av lämpliga paragrafer i regelverk eller med hjälp av prejudikat, som inte har något med verklighetens värld att göra! De tillkom för länge sedan innan modern forskning och teknik introducerades och kan därför inte längre tillåtas nu när EUdomstolen beslutat vad som skall gälla.

Det finns exempel på att domstolar på senaste tiden hänvisat till gamla domar, trots att moderna prejudikat finns - utan att de konsulterar EUdomstolen, som de numera har skyldighet att göra.

När sjukvården inte kan fastställa skador - När samtidigt försäkringsbolagens välbetalda representanter kommer från medicinska institutioner (KI, Sahlgrenska akademin etc), där man ännu inte kan fastställa skador blir läget för drabbade prekärt - särskilt när det hävdas att några skador inte hittats vid den aktuella kliniken. - "Så stora och välkända universitetskliniker kan ju inte missa något med alla sin kunskap och sina resurser" tycks medicinskt okunniga domare tro. Att den drabbade fått skador fastställda utomlands försvinner som regel i domstolsdebatten, att döma av utgången i de flesta processerna.

Att drabbade vid förlust till följd av bedrägliga uttalanden eller utelämnad information, tvingas betala inte bara egna rättegångskostnader utan även försäkringsbolagets är en stor skam, som ett rättssamhälle inte kan tillåtas tolerera.

Vad menas med rättvisa? Tycker justitieminister Ask att beskrivningen i detta dokument stämmer med bilden av fungerande vård och rättvisa? Kan t ex justitiedepartementets sakkunniga anse att drabbade fått en korrekt och rättvis hantering eller styr paragraferna över etik och moral?

Finansinspektion, försäkringsbolag.
Kritik av Finansinspektionens tillsyn av försäkringsbolag och TSN. Att Finansinspektionen inte fungerat i rollen som kontrollmyndighet har under årens lopp påtalats till både socialdemokratiska och borgerliga regeringar vid skilda tillfällen, men inte medfört några märkbara förändringar.

Redan justitieminister Bodström framhöll 2005 att "Vad så gäller de trafikskadades förhållande till försäkringsbolagens medicinska rådgivare kan jag nämna att detta också är något som tas upp i Finansinspektionens rapport. Där föreslås en bättre kvalitetssäkring av försäkringsbolagens medicinska bedömningar och likaså att bolagen bör överväga intensifierade utbildningsinsatser i försäkringsmedicin. Sedan rapporten lades fram har regeringen låtit Socialstyrelsen genomföra en översyn av bland annat sin egen myndighetsroll i tillsynen av de sakkunniga läkare som anlitas i försäkringsärenden på försäkringsbolag. Uppdraget skedde i samråd med Finansinspektionen och Riksförsäkringsverket".

Finns likheter mellan Kafkas "Processen" och TSNs verksamhet?

Vad vet t ex Mats Odells departement om vad TSN är för något och hur den verksamheten egentligen bedrivs?

En eftertänksam genomläsning av Franz Kafkas "Processen" ger en god beskrivning av hur verksamheten i TSN fungerar. Bilden av den i den boken beskrivna hemliga domstolen tydliggörs i sin moderna version - TSN.

Vad som händer bakom lykta dörrar vet ingen utanför. Till TSN får varken skadedrabbade eller deras ombud något tillträde.

Kartellbildning? Är det kartellverksamhet som pågår i det tysta. TSN organiserades och finansierades av de fyra största försäkringsbolagen i Sverige. Den sitter dessutom i Försäkringsförbundets lokaler.

Jurister med god kunskap om EUdomstolens beslut och EUkommissionens inställning till kartellbildning, som Nackskadeförbundet konsulterar, anser att relationerna mellan TSN och dess organisatörer och finansiärer - de svenska trafikförsäkringsbolagen - är att betrakta som kartellbildning med sina konkurrensminskande regelverk.

Odells svar till Egon Frid gällande TSN under en frågestund i riksdagen i våras visar med tydlighet, att inte heller han har tillräckliga begrepp om vad som sker i den verksamheten där Finansinspektionen är kontrollmyndighet eller dess effekter på skadedrabbade och deras liv.

Bristande samordning i Rosenbad.
Betyder paragraftolkning och prejudikat mer än medicinska fakta i domstol och Rosenbad? Betydande skillnad mellan tolkningar föreligger mellan juridik och medicin när det gäller hur konsekvensen av olyckor skall tolkas. Bristande kunskap. leder ofta till att drabbades skador inte erkänns. Detta medför att den svenska försäkringsindustrin varje år tjänar mångmiljardbelopp på att skadedrabbade förnekas ersättningar de borde vara berättigade till.

Hur har svenska regeringars kontroll av sina myndigheter fungerat? Indirekt tycks det fortfarande vara försäkringsindustrin som styr verksamheten när det gäller hanteringen av t ex nackskadade, medan politiker oavsett partitillhörighet, så vitt Nackskadeförbundet fått veta - ingenting annat gjort än att de framfört att "något måste göras", samt i bästa fall tillsatt någon utredning.

Socialdepartementets tjänstemän hävdade vid ett möte med Nackskadeförbundet, att det inte spelade någon roll om socialministern var kristdemokrat eller socialdemokrat, då det ändå var "tjänstemännen som regerade" - de försåg ministrarna med den information de behövde, när de skulle uttala sig. Utredningarna hade ju tjänstemännen också klarat av. Ministrarna läste bara upp.

Fungerar verksamheterna på samma vis som i Socialdepartementet i övriga delen av Rosenbad är det begripligt att ingenting förändras med tiden.

Inget Alexanderhugg för att klara en svensk Gordisk knut - bristen på vård och rättsäkerhet för nackskadade i Sverige. Istället tycks "Mycket snack, men ingen verkstad" ha varit receptet medan åren bara går och hanteringen av drabbade fortgår i samma gamla hjulspår inom sjukvård, domstolar och försäkringssystemen oberoende av vilka partier som har makten.

Ordspråket "Ju flera kockar, desto sämre soppa!" gäller även trafikskador och dess konsekvenser - när tre (3) skilda departement tillsammans med ett antal myndigheter skall hantera ett ämne där de saknar grundläggande kunskap.

Kan det bli annat än samordningsproblem när Mats Odells departement har hand om TSN, Beatrice Asks skall hantera frågorna om rättshjälp och trafikskadelagen, samt Cristina Husmark-Pehrssons skall stå för socialförsäkringsdelen. Detta medför att drabbade tvingas leva med konsekvenserna av den bristande samordning som råder i regeringskansliet, oberoende av vem som regerar.

Nu när EUdomstolens beslut gäller behövs en storstädning bland alla regelverk, som styr dessa frågor, samt en översyn av hur utredningar tillsätts och genomförs!

Något bör ske i stil med när Herkules rensade kung Augias stall från all hästskit, som samlats där under åratal, utan att någon brydde sig om att städa och rensa bort i rättan tid - precis som det blivit alldeles för mycken administrativ bråte med alltför mycken byråkrati och "�"-tecken - något som effektivt kan förhindra att förändring till det bättre kan ske.

Trafikförsäkringsutredningen, som "inte bidde ens en tumme".
Vilken kunskap kan Husmark Pehrsson förväntas ha om konsekvenserna gällande Trafikförsäkringsutredningens förslag. Vilken medicinsk kunskap kan hon eller den höge jurist, som utsågs att utreda ärendet om en ev ny trafikförsäkring, i grund och botten ha?

Enmansutredaren Severin Blomstrand föreslog att ingen ändring skulle ske gällande kontroll av FMRs verksamhet. FMR kan därför fortsatt hävda åsikter som inte längre stämmer med nuvarande internationella kunskapsläge - utan att de skulle behöva ställas till ansvar när de uttalar sig mot vad EUdomstolen fastställt numera skall gälla - nämligen "internationellt accepterad vetenskap". Trots det hänvisar FMR fortsatt till de principer som WK framförde i sin rapport. Trots att den i sin tur byggde på konsensusdokumentet QTFs slutsatser, där starkt manipulerad statistik förelåg.

Enmansutredarens förslag väcker frågan om inte jäv skulle föreligga i sammanhanget när utredaren, enligt uppgifter Nackskadeförbundet fått, arbetat åt försäkringsbolagen och nu föreslår att ingen ändring skall göras när det gäller FMR status framöver. Något försäkringsindustrin måste vara tacksamma för - det kan betydligt öka deras vinstmöjligheter.

Vad finns bakom Potemkinkulisserna? Hur skall drabbade veta vilka komplicerade förhållanden som styr i bakgrunden. De har ju i god tro betalat försäkringspremier till trafikförsäkringsbolagen, samt avgifter och skatter via skattsedeln för att om eller när någon olycka händer de skulle få vård, omsorg och ekonomisk kompensation så att de - så gott det nu går - de skulle kunna hållas skadeslösa.

Var det inte vård och trygghet systemen var tänkta att ge skadedrabbade - om och när olyckan är framme? Var det inte det Sverige skulle vara bäst på. Ett föredöme för andra!

Gäller inte EUdomstolens beslut om vård även för Sverige, dess regering och myndigheter? När FMRs budskap bryter mot "internationellt accepterade kunskap", som EUdomstolen beslutat skall gälla - även i Sverige - begås en typ av brott, som kommissionen brukar bekämpa.

Regering och riksdag, samt myndigheter har vid upprepade tillfällen informerats om dessa förhållanden, men från den vanlige medborgarens horisont märks ingen ändring.

Finns inga grävande journalister längre i Sverige? Tystnad råder för det mesta även i våra dagliga media om rådande brister gällande vård och försäkringsbolagens agerande för att öka sin profit.

Whiplashkommissionen och dess betydelse för nackskadade.
Försäkringsindustrins makt över tanken kan kanske förklara mediernas tystnad? Varför det är så kan inte förvåna. Vilka motkrafter har agerat? WKs mycket skickligt förda reklamkampanj för att "en nackskada egentligen inte är något problem och att besvären relativt snart går över" har förmodligen påverkat även massmedierna - där kunskapen om "whiplash" är ytterst begränsad.

Internationellt accepterad kunskap måste gälla även för försäkringsindustrin. Enligt EUdomstolens beslut är det "internationellt accepterad kunskap" som numera skall gälla i Sverige - inte de "nationella skönsmässiga tolkningar", som sedan länge nog använts av myndigheternas tjänstemän, som vore det den rådande sanningen.

Hade dess experterna tillräcklig expertis? Enligt uppgifter Nackskadeförbundet fått, var det samma grupp personer som ingick i WKs läkargrupp, som dem vilka på olika sätt försökt blockera att undersökningar som funktionell magnetröntgenteknik (fMRI eller fMRT) samt operationer mot instabilitet i nacken, skulle rekommenderas till användning i svensk vård.

Inga artiklar som bekräftade deras expertis fanns i ledande internationell facklitteratur, vilket bekräftats av några gruppen.

Hur kan man då få kallas för "expert" och hur korrekta är då konsensusdokumentets råd?

WK kostade 25 miljoner, - tanken att det skulle bli någon form av vinst på den investeringen ingick nog i kalkylerna från Försäkringsförbundets sida. Dess konsensusrapport, som INTE har något med VETENSKAP att göra, har sedan skickats till alla sjukhus akutmottagningar, vårdcentraler, försäkringskassor, apotek m fl.

Akutläkarna tycks kritiklöst ha svalt WKs budskap att döma av hur patienter beskrivit sina besök där. Många blir hemskickade utan ordentlig undersökning med ett par värktabletter + kommentarer i stil med "Du har inga skador. Besvären går över om några veckor. återkom om du tycker det blir för besvärligt".

Kommissionen, som inte var en kommitt� annat än till namnet. WK var ingen kommission, utan en ad-hoc konstruktion, som organiserades och betalades av de fyra största trafikförsäkringsbolagen i Sverige med 25 miljoner kronor. De professorer, som medverkade som "experter" gjorde det inte som representanter för de institutioner där de arbetade, utan som privatpersoner. Detta framhöll en representant för Försäkringsförbundet.

Väl fungerande metoder jorden runt, men utdömda av svensk "expertis". WKs rapport, där professorn i radiologi vid KI, Per Grane, medverkade och tillhörde dem vilka utdömde de undersökningsmetoder som idag används vid många ledande kliniker jorden runt för att fastställa skador i halsryggens översta del. Huruvida han själv klarat av att fastställa sådana skador framgick inte. Professor Volle i Tyskland hade utvecklat metoden fMRI, som finns beskriven i en ledande tysk fackbok för neurokirurger. Metoden som används jorden runt har återkommande utdöms av svenska FMR.

fMRI (funktionell magnetkameraundersökning, även benämnd fMRT) utgör idag både grunden för att man skall kunna utföra stabiliseringsoperationer i nacken genom att den kan påvisa skador både i halskotpelare, men även i hjärna och hjärnstam. Det är också den metod som sedan kort tid tillbaka testas på Akademiska Sjukhuset i en provstudie innan professor Claes Olerud där får utföra samma typ av operation som dr Montazem utfört på hundratals svenska medborgare. Resultatet: Montazems operation har hjälpt många fått livet tillbaka. Mycket lyckade resultat under många år.

Mer om den granskning, som pågår av hur svensk sjukvård, myndigheter och försäkrings-systemen hanterar dem med nackskador. Resultatet av undersökningen kommer att läggas ut på Nackskadeförbundets hemsida, liksom på t ex MyNewsdesk när den blir klar.

Att uppfinna hjulet än en gång. Är det förresten nödvändigt att svensk vård skall uppfinna hjulet än gång till? Kunskapen finns redan runt om i världen. Det är bara att åka ut och lära sig på plats, så att man även i Sverige kan fastställa faktiska skador och genomföra stabiliseringsoperationer. En sådan studie skall genomföras vid Akademiska Sjukhuset!

Socialstyrelsens ointresse. Socialstyrelsen hade redan för flera år sedan erbjudits möjligheter att tillsammans med dr Bengt H Johansson få ta del av dessa undersöknings- och behandlings-metoder, som nu ev. kommer att introduceras i svensk vård - men tackade då nej! Vem eller vad var det som hindrade då, är en nödvändig fråga.

Motståndet mot EUdomstolens beslut hindrar nackskadade få vård de behöver. När av skilda skäl svenska myndigheter och politiker framhärdar i sitt motstånd, blir slutresultatet att drabbade förlorar - trots att sambanden mellan olycka och uppstådda besvär är entydigt klara när internationell expertis konsulteras.

Rejäl vinst till sina aktieägare, inte att skadedrabbade får den vård de behöver tycks vara försäkringsindustrins yttersta mål. Liksom att förse dess ledande personer med en rejäl bonus för att de ökat bolagens vinster med olika knep på försäkringstagarnas bekostnad.

Frågor att fundera över, inte minst för regering och riksdag:

1. Kan det vara lämpligt att en person med bindningar till försäkringsindustrin får utreda om de försäkringsmedicinska rådgivarna skall stå under kontroll av Socialstyrelsen eller ej? Utredningens förslag blev att någon ändring inte behövdes.

2. Vet statsråden hur verksamheten i TSN egentligen bedrivs?

3. Får verkligt skadade ersättningar eller kompensation för inkomstförlust motsvarande de faktiska konsekvenserna av de skador som uppstår?

4. Vem definierar vad som menas med "skälig ersättnig"? Vad sätts den i relation till?

5. Vet statsråden att för allvarligt skadade kan det dröja 10 år eller mer innan försäkringsindustrins kvarnar malt färdigt - eftersom svensk sjukvård varken kan fastställa drabbades skador eller genomföra nödvändiga behandlingar för att dessa botade eller rehabiliterade åter kan stå till arbetsmarknadens förfogande.

6. Att Socialstyrelsen och dess "experter" i olika rådgivande råd de facto inte har förväntad expertis på drabbades skador?

7. Hur skall drabbade och anhöriga klara hyra, mat, kläder etc på de ersättningar som brukar bli aktuella - om nu några ersättningar över huvud taget tillerkänns en drabbad? Är det meningen att inte bara den drabbade, utan även dennes familj också skall bli lidande för att en trafik- eller fallolycka inträffat?

8. Bryr sig regeringens eller riksdagens ledamöter över huvud taget om hur livet för en mycket stor grupp av trafikskadade egentligen ser ut sedan tidningarnas rubriker, vilka beskrivit inträffade olyckor i dess spridningsområde, ersatts av annat för stunden mer intressant material - som fotbollsresultat, ishockeystjärnors stukade fotleder eller liknande typ av information?

9. Varför skall över huvudtaget domstolar döma i sjukvårdsfrågor - vilken kompetens eller kunskap har de för att klara av något sådant? Vad vet en domare egentligen om nackskador och deras konsekvenser? Är det försäkringsindustrin som redan varit framme och informerat om Whiplashkommissionens synpunkter?

10. Hur kan Björn Rosengrens danska "friskskrivningsbolag" tillåtas att betjäna Försäkringskassans friskskrivningsprocesser av fortfarande skadedrabbade, vilka inte ännu fått sina diagnoser fastställda. Vinst på hundratals miljoner för Rosengren. Pengar som istället borde ha gått till utredning och behandling vid institutioner med rätt kompetens inom EUdomstolens kompetensområde!

11. Är dessa frågor partiskiljande? Vem vill svara på detta?

Hur skall våra ledande politiker, oberoende av partitillhörighet och som regel medicinskt okunniga, kunna bibringas förståelse att det finns betydande brister i rådande system när det gäller nackskador i trafiken! Påtalade brister måste korrigeras - inte någon gång i en obestämd framtid - utan snarast!

Nackskadeförbundet förklarar och har tidigare förklarat sig villigt att besöka regeringskansliet för att informera dess ministrar och tjänstemän om hur verkligheten ser ut för skadedrabbade och deras anhöriga, samt föreslå vissa omedelbara förändringar i regelverken.

Bert Magnusson
Ordförande i Nackskadeförbundet

Bo Sonnsjö
Vice ordförande

P.S. Vi lägger dessutom ut debattartiklar och annan information på MyNewsdesk, som kan vara av intresse inför det kommande valet. D.S.