|
|
 
|
Existerar Rättvisan för
trafikskadade i rättsamhället Sverige?
"En fluga gör ingen sommar" skulle i denna redogörelse kunna översättas till "En vinst för en trafikskadad mot sitt försäkringsbolag visar inte på att rättsläget blivit bättre för skadedrabbade i svenska domstolar"
Hur kommer det sig att en advokat kan rekommendera en skadedrabbad att inte åtala sitt försäkringsbolag, trots att svåra följder uppstått i samband med en trafikolycka?
Beror det på att risken att förlora är betydligt större än att vinna? Är det för att alla kostnaderna i samband med en rättegång skall betalas av den som förlorar. En skadad har som regel efter en olycka inte bara hamnat i en mängd problem till följd av skador på olika kroppsdelar, men även fått sin ekonomi mer eller mindre ödelagd.
Motparten - det stora försäkringsbolaget - har oändliga resurser och kan anlita fler och dyrare advokater och försäkringsläkare än vad den skadade kan klara av.
Rättvisans gudinna brukar avbildas med en bindel för ögonen och en vågskål i handen. Beror det på att hon inte kan veta vad en rättegång egentligen handlar om och att hon inte vet vad hon väger med vågens hjälp?
En domare förutsätts vara en juridiskt mycket kunnig person, som vet att tolka lagar och deras paragrafer, men vad kan domaren egentligen om kroppskador och deras konsekvenser?
I ett sommarpratarprogram framhöll en gång en mycket välkänd advokat att "rättvisa får man inte, rättvisa måste man skaffa sig". En välkänd professor i juridik framhöll nyligen att ingen som går in i en rättegångssal, kan förutse vilket utslag som kommer att gälla när processen är över.
Hur verkligheten ser ut när skadedrabbade tvingas föra process mot sina försäkringsbolag kan inte samhället upplysa om, eftersom enligt uppgift domstolarna inte har ordnat att det finns en gemensam databas där det går att studera hur rättvisan egentligen fungerat.
Den som studerar rubriker inser att det som regel är sällsynta händelser som intresserar mest. När t ex någon vunnit en större summa pengar på Lotto eller poker, vet läsare att en engångshändelse inträffat för en enstaka individ.
Sak samma kan man anta gäller när någon skadad har vunnit mot sitt försäkringsbolag. Sällan rapporteras när trafikskadade har förlorat, vilket skulle tala för att detta snarare är regel än undantag.
Utan en systematisk sammanställning över hur rättvisan ser ut, vet ingen hur rättsamhället egentligen hanterat trafikskadade. Vet man över huvud taget om det svenska samhället är ett rättsamhälle ur den den drabbades synpunkt - att den fått en rättvis hantering med tanke på sina skador och besvär?
I begynnelsen av 2000-talet gick dr Bengt H Johansson igenom domar vid Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Resultatet blev att i 93% förlorade skadade sina processer mot sina försäkringsbolag. Samtal med advokater och ombud för skadade talar inte för att situationen för drabbade blivit bättre på senare tid.
En genomgång av domslut visar på att de försäkringsmedicinska rådgivarna - ofta benämnda försäkringsläkare - till de stora försäkringsbolagen, ofta med titulär professor, docent eller klinikchef, systematiskt tolkar journaler och intyg de skall bygga sina slutsatser på till fördel för de försäkringsbolag där de regelbundet extraknäcker.
Intresse för medicinska rådgivares agerande i domstol har uppmärksammat oberoende juridiska institutioner på hur diskussioner där genomförs - utan hänsynstagande till faktiska händelseförlopp i samband med olyckor, när manipulativa beskrivningar av medicinska förlopp också kan framföras.
Hur det kan gå till i domstolar framgår av två juridiska avhandlingar, dels av jur.dr. Sara Stendahl, Göteborg, från 2003, "Communicating Justice Providing Legitimacy", dels av Jur.dr. och docent Mårten Schultz, Stockholm, 2007, "Kausalitet".
Sätten att påverka kan variera något. Trots många vetenskapliga rapporter om att t ex åldersförändringar i halskotpelaren inte kan ge upphov till smärtor eller andra former av besvär, brukar försäkringsmedicinska rådgivare hävda - även om besvär startade i samband med en trafikhändelse, så skulle de inte ha med själva olyckan att göra! "Istället skulle de bero på de tidigare symptomlösa förändringarna".
Likartade påståenden går lätt hem hos medicinskt fåkunniga jurister, vilka inte genomskådar ett bedrägligt agerande. Resultatet brukar bli att försäkringsbolagen vinner.
Genom att hävda vetenskapligt osannolika samband, som konkurrerande orsaker till besvär, kan domstolen bibringas uppfattningen att käranden "inte mer än klart sannolikt" kunnat bevisa den faktiska sambandsfrågan. Resultatet blir då lätt en dubbel vinst för försäkringsbolaget genom att ersättning inte behöver utbetalas, samtidigt som den drabbade måste betala dess rättegångskostnader. - Tekniskt sett knockout på en redan fysiskt skadedrabbad individ!
Sedan staten delegerade hanteringen av trafikskador till försäkringsbolag och Trafikskadenämnd (TSN), så har dessa formellt sett blivit myndigheter, med alla de skyldigheter sådana har.
Som myndighet kommer besluten i TSN att uppfattas som vägledande för domstolens ledamöter, trots att de försäkringsmedicinska rådgivarnas slutsatser dels bygger på intyg och journalanteckningar, utan att egen undersökning genomförts, dels på manipulativ hantering av medicinska fakta, där t ex neurologiska skador kan tolkas om till psykosociala besvär.
Enligt Läkartidningen innehåller 25% av alla journalanteckningar felaktiga eller uteblivna uppgifter, vilka ger upphov till möjlighet att beskriva en "verklighet", som inte existerat.
På vilket sätt blir ett utlåtande "objektivt" genom att INTE träffa den som skall bedömas? Utan gedigen kunskap om skadors natur eller förmåga att skilja verkliga besvär från bedrägeriförsök, räcker inte ens titulär som professor, för att fungera som sakkunnigvittne!
Hur trovärdiga blir TSNs och försäkringsbolagens medicinska rådgivares påståenden när de utan egna undersökningar och samtal med skadedrabbade skall konstatera om insamlade pappersuppgifter verkligen stämmer med verkligheten?
På vilket sätt kan det anses att den drabbades ärende blivit objektivt behandlat och att rättvisa har skipats, när hanteringen ser ut enligt ovan?
Nackskadeförbundet
2010-08-22
|
|
|
|
