|
|
 
|
MÖRKLÄGGNING!!
Berättelse av Gunvor Holmquist
Jag vill taga tillbaka mitt liv!
Jag går på ett övergångsställe, bromsar skriker och jag flyger pang! pang! pang! Jag träffades av lyktan på mitt lår, jag följer med upp på huven och vindrutan, en luftfärd gjordes och jag hamnade med ansiktet före i gatans rännsten, där det bildades en stor blodpöl. Jag forslades i ambulans till kirurgen i Värnamo.
Jag hade fått avslagen käkled, med frakturer i käkbenet, alla mina framtänder utslagna, nackskador c:4 och c: 5, en genomgången skallfraktur, avslaget blygben, fraktur bäcken, fraktur bröstrygg 12an, fraktur collum humeri med clerås i märghålan, djupa sår under hakan och i pannan, stora hematom höger lår, revbensskador med mera. Men hade otur. En medicine kand. som var vikarie, tog hand om mig. Han sydde ihop mig i pannan och under hakan. Men när han kom till min högra överarm och skulle gipsa den då sa en sköterska så här. "Nä nä så ska du inte göra. Så gör dom inte." "Hur gör dom då?" Frågade han. "Jag har aldrig gjort sånt här." Tre gånger gjorde han om gipset men sköterskan sa om och om igen. "Så gör dom inte." Då sprang han iväg för att fråga. Han kom snart tillbaka och då visste han. Han gipsade hela min arm ända nedifrån fingrarna och upp till min axel. Så att jag inte kunde böja min armbåge. Sedan tog han min hand och vred den och sa. "Att nu har jag vridit din arm i rätt läge." Totalt sönderslagen låg jag infångad i denna gipspåklädnad 14 dagar. Och när gipspåklädnaden togs bort. Då låg min axel högt uppe vid mitt öra och intryckt. Och med upp i den ställningen följde hela min högra sida som var sönderkörd.
Smärtor och kramper äro fruktansvärda. När jag ifrågasatte försvann röntgenbilderna och tre veckors journaler. Men i stället fick jag två remisser som löd så här. "Att det finnes inga objektiva hållpunkter för skador utan det satt i psyket." Och när jag omtalade för biträdande överläkare. Som var hemkommen från semester, vad at. läkaren gjort. Sa han helt fräckt. "Det är bara som jag tror." Jag grät övergivet och jag bad om att få någon att tala med. Då fick jag komma till överläkare Smigan. Som var en underbar läkare. Han skickar mig tillbaka till kirurgen för mina skador. Men utan framgång och jag får även göra bekantskap med en privat ortopedläkare Svante Holgersson numera Ebbinghaus i Gislaved och med praktik numera i Halmstad. Som i sin tur sänder mig till röntgen i Värnamo. Men på röntgen i Värnamo blir jag totalt utskälld av en röntgenläkare vid namn Svedberg. Som inte redovisar mina skador. Utan menar att jag är psyksjuk med mera.
Privatläkare Ebbinghaus skriver även remiss till ortopeden i Jönköping. Men den lämnas utan åtgärd och kommer i retur. Men jag skulle få tillbringa ett par veckor på rehab i Jönköping. Men kusliga och obehagliga händelser inträffar neurolog Flodmark som var känd för att vara en trevlig och vänlig person. Undersöker min snedläkta arm och axel och upprepar hela tiden. "Lilla frun vill väl bliva bra? Lilla frun vill väl bliva bra?" Till slut reser jag mig upp och skriker ut vad dom gjort i Värnamo med min arm och jag vill åka hem nästa morgon. Innan jag åker hem kommer en sköterska och säger så här. "Flodmark har ringt och bett om en hälsning till mig. Han känner sig så illa berörd av det som hände och ville vi skulle träffas igen." Men någon kallelse fick jag aldrig. Men nämnas kan att syster maj på rehab i Jönköping säger åt mig att jag ska inte ge mig.
Men något ortopedintyg kunde jag aldrig skaffa fram från lasarettet och försäkringsbolaget där föraren ensam dömdes. Blev nu till omfattande bedrägerihandlingar. Där jag blev beskylld för att vara psyksjuk. Se bild. En jurist Ganters i Värnamo som jag blev tilldelad efter olyckan tyckte mitt ärende var svårt och intyg som kirurgen skrev tyckte han var dåliga. Jag anropar en känd adv. Jan Dellborg i Göteborg som drev Ingrid fallet, tillsammans med expressen Curt Rådström. Jag översände 3 000 kronor till honom och han lovade att jag skulle få komma till neurolog Blomberg i Borås. För undersökning av mina svåra smärtor. Men Dellborg kunde ingentig. Han kunde inte ens se till att min livränta blev riktig men han lurade mig att skriva mitt namn på ett blankt papper. Som senare utnyttjades av mitt försäkringsbolag med att gå in överallt i mina bedrägerijournaler till förmån för deras egna utredningar. Några intyg kunde Dellborg aldrig skaffa fram. Utan en oseriös accept kom till stånd av Dellborg och Wasa. Och i trafikskadenämnden satt Wasas högste chef Sten Winberg.
Mina svåra smärtor och kramper gör att jag flera år senare försöker få hjälp med värken runt käkskador. Men det skulle jag inte ha gjort. En tand rotspetsades flera gånger men en osteomyelit tillstötte (lika med benröta). Samtidigt blev jag upplyst om att jag bet på mina tänder. Ett avtryckningsmaterial kördes upp i överkäken. När avtryckningsmaterialet togs bort knakade det till. Det visade sig att hela min guldbrygga som jag fått efter trafikolycka knäckts. Sju framtänder gick förlorade. När jag återkommer för hjälp blir jag upplyst av en kand. övertandläkare Lars Kristersson att det kommer att gå mig mycket illa. Sedan skrev han tre olika remisser till sina kollegor och förklarade mig psyksjuk. En av remisserna gick till en psykläkare Häggström. I tron att Häggström var med i ett smärtteam besökte jag honom. Men Häggström utförde ordersedeln som han fått av tandläkare Kristersson. Häggström förklarade mig psyksjuk. Så gott som tandlös började min vandring för tandimplantat. Jag ville betala men vart jag kom, fick jag ingen hjälp. Efter 4 års kamp flyr jag till USA för implantat. 300 000:- tre hundra tusen är priset.
Jag klagade på dom felaktiga diagnoserna. Då ställer hela Sveriges myndigheter upp och utreder varandra. Med olika bedrägeriutlåtanden. Olika privata kliniker började dyka upp och som hade tillgång till m -r och andra mätningar. Mina mätningar som gjordes var intressanta fick jag reda på. Men mer blev det inte sagt då.
år 2000 fick jag tips om att det fanns en seriös läkare med specialistkompetens inom området psyket. Jag fick berätta om mitt trauma och hur jag behandlats. Hon frågade. "Har du gjort dessa mätningar och m r? Vad har du dom? Frågade hon." Jag kom då ihåg att mina mätningar varit intressanta. Jag jagar mina bilder och får fatt i dessa. Hon säger då att. "Här kan man se dina skador mörkgröna fält." Hon tar omedelbart telefon och ringer upp professor Risbrerg på neurologen i Lund. Som dokumenterar mina skador orsakade av våldet mot huvudet orsakat av trafikolyckan.
Jag insänder mina dokumenterade intyg till hsan. och socialstyrelsen och vill ha ändring på alla felaktiga diagnoshandlingar som slagit ned mig. Men socialstyrelsen upplyser mig. Att det är inte lönt att jag inkommer med några mer handlingar. Kunskapen om mina svåra hjärnskador ska mörkas. och på psr. dit jag också klagat på alla felaktiga diagnoser. Ligger stora högar med utredningar angående diagnoshandlingar där dom i samråd med patientnämnden i halmstad. Där det även sitter personer som upplyser mig om att man kommer ingenstans. Utredningarna har visat att dom tagit mera fasta på alla felaktigheter än på dom i intygen dokumenterade skall- och hjärnskadorna.
Övertandläkare har inte rätt till att ställa sådana diagnoser. Jag har tillskrivit socialdepartementet i olika omgångar genom åren. Socialdepartementet gör hänvisningar till socialstyrelsen. Som svarar att "det är inte lönt att jag inkommer med några handlingar." RTP är en förening för trafikskadade. Men i den föreningen sitter en ortopedläkare i Halmstad vid namn Pelle Hansson. Som i alla åren upplyst mig om "att vill inte. Behöver inte läkarna hjälpa mig." Man kommer ingenstans! Ingenstans! Hela tiden frågar jag mig. Vad ska detta vara bra för? Hade det inte varit bättre att informera om skadorna för allas bästa? Det har gått juridik i alla mina svåra skallskador. Och en Lars von Sydoff försvarar Winberg på före detta Wasa. Oförskämda mål, där kunskapen försöker begravas. Utesluten ur vårdsystemet vill jag taga tillbaka mitt liv. Där våld pågår. Men dom vet att dom har hög säkerhet bakom sig, alla dom som kränker människorna.
Kunskap teknik och forskning har i vårat moderna samhälle nu gjort stora framsteg. I trafikutskottet i riksdagen visade forskare Olle Johansson med flera andra specialister, färgbilder på hjärnan och hur hjärnan påverkas av olika slag och våld mot huvudet. Mörkgröna fält visar skall- och hjärnskador. Mitt svåra trauma. En genomgången skallskada. Där jag brutalt slagits ned av olika övertandläkare och olika läkare. Har jag nu fått dokumenterat i intyg gjorda av professor Risberg på Lunds universitet, institution för klinisk neurovetenskap CBF. laboratoriet i Lund.
2 bilder som visar skallskador orsakade av bilens framfart.....
Men blivit beskylld för att vara psyksjuk.
Men jag utesluter inte att socialstyrelsen hsan. och andra myndighets personer som sitter i alla råd. Gör helt andra bedömningar till övertandläkares förmån. Där grava försäkringsbedrägerier pågår och där jag brutalt psykats ned genom åren. Jag har heller inte fått någon hjälp när jag anropat socialdepartement, riksdagens revisorer riksrevission, jo. justitieombudsmannen samt alla andra myndigheter. Jag har heller inte haft någon framgång i tingsrätt hovrätt för omprövning livränta. Man kommer ingenstans när man är felbehandlad och trafikskadad. Och hela tiden frågar jag mig. Vad allt detta ska vara bra för? Vore det inte bättre att tala om vad som händer med kroppen vid svåra skador. Men jag är ju totalt utesluten för all vård. Privata läkare med kompetens om skador har försökt hjälpa mig men har ingen chans mot lasarettsläkare. Som begår bedrägeriutlåtanden, missbruk av diagnoser och felaktiga intyganden. Har gjort det omöjligt att få den rätta livräntan. Jag är berättigad till olika ersättningar men skänk pengarna till forskning.
hälsningar Gunvor Holmquist trulstorpsv.15
312 61 Mellbystrand.
Tel. 0430-25694.
E-post 043025694@telia.com
24 april 2007
|
|
|
|
