|
|
"katten på råttan
och råttan på repet ..."
Varför vägrar åsbrink, Orustfjord och Lender erkänna Försäkringskassans brott mot EU-domstolens beslut?
Beror det på att det finns risk för dominoeffekt om Försäkringskassan tvingas förändra sina regelverk? Är problemet att alltför många parter vill förhindra förändring genom att då kommer många strukturer i vårt samhälle i grunden tvingas behöva ompröva nuvarande "soppa av regelverk" som förhindrar att något får/kan förändras.
Även om allt fler inser att nuvarande hantering av sjukvård och trygghetssystem blivit ett riktigt Augiasstall.
Kanske en modern tids Herkules skulle behöva leda in ett par floder i "Regelverkens helgedom". Omprövning brukar ge upphov till kritik som drabbar den som startar processen. Vem vill stå med Svarte Petter när ett nytt koncept inte genast ger önskad effekt?
Barnramsan "Katten på råttan och råttan på repet, repet på slaktarn och slaktarn på oxen ..." behöver omedelbart få en modernare utformning. Den nya varianten gäller hur nuvarande regler för landsting, sjukvård, byråkrati och politik misslyckats och hur det skall beskrivas.
Det finns en stor förhoppning bland skadedrabbade och deras anhöriga att istället för att nuvarande hantering fortsatt skall förändras, när det gäller den gränsöverskridande vården inom EU för t ex fall-, arbets- eller trafikskadade snarast skall få korrekta diagnoser. behandlingar och rehabilitering.
Ur deras synpunkt är det läge att detta sker NU när den nye socialförsäkringsministern tillträder.
Nya kvastar brukar sopa bättre än gamla och utslitna! Det gäller att redan från begynnelsen se till att gamla strukturer bryts upp till medborgarnas fromma. Somliga av dem har diskvalificerat sig så pass att de borde avgå eller avsättas med det snaraste.
Under tidens lopp har det byggts upp till synes logiska kedjor av konsekvenser. Var en förändring än skall ske, så påverkar det förr eller senare andra delar i sekvensen, där redan regelverk finns uppbyggda.
Konservatism gäller oavsett vilket politiskt block man säger sig företräda. När det gäller myndigheternas och departementens tjänstemän har vi i Nackskadeförbundet förstått att där finns första försvarskedjan mot en förändring.
Detta är skälet till att Nackskadeförbundet vill träffa ministrar i första hand, inte dess tjänstemän. När vi vid besök på Socialdepartementet framförde att Sverige bröt mot EU-domstolen uppstod kraftiga reaktioner: "Det var tjänstemännen som styrde. Det spelade ingen roll om ministern var Socialdemokrat eller Kristdemokrat". Detta går att läsa i diarieförda dokument skickade till Registrator, men även på www.nackskadeforbundet.se.
När en vanföreställning påvisas på ett ställe tvingas andra delar i den "logiska kedjan" att förändras. Exemplen är många!
När modern magnetkamerateknik kan påvisa att skador i nackregionens strukturer har inträffat - att blödningar finns i nervsystemet i hjärna, hjärnstam eller i form av sönderslitna ledband i övergången mellan halsryggrad och skalle - så måste det medföra att trafikförsäkringsbolag måste ersätta enligt trafikförsäkringens regelverk. Inte som nu smita från betalningen med hjälp av manipulerade utsagor i samband med domstolsprocesser.
Doktorer vilka tidigare förnekat att sådana skador kan inträffa måste då erkänna att deras sakkunskap haft betydande brister. Räknenissar i finansdepartement, på försäkringsbolag, hos Försäkringskassan ställs inför helt nya problem när inte sedvanliga budgetregler för respektive verksamheter längre stämmer ... Då blir det kaos! Ingen vill medverka! Naturligtvis blir det protester av allehanda slag.
Det brukar det bli när förändringar iscensätts.
Det skulle t ex drabba Björn Rosengrens företag (Falck Aktiv Arbetsmedicin, vars verksamhet granskats i medierna och nyss kommenterats på MyNewsdesk). Detta sker med hjälp av doktorer, vilka drar in stora vinster genom förnekande av faktiska förhållanden eller genom att hävda åsikter vilka inte stämmer med internationellt accepterad vetenskap - i enlighet med EU-domstolens beslut.
Att uppkomna besvär hos trafikskadade uppstår i krockögonblicket till följd av söndeslitande G-krafter i nackregionen skulle vara orsaken till besvär vilka under lång tid - fram till nu har kunnat skyllas på psykosomatiska besvär eller psykiatriska diagnoser.
Besvär vilka momentant brukar försvinna efter en stabiliseringsoperation.
Till följd av ny teknologi kan faktiska orsaker fastställas och en för ägarna till Falck Aktiv Arbetsmedicin mycket vinstgivande verksamheten kanske måste läggas ner.
För Försäkringskassans del måste kostnader för behandling och rehabilitering av skadade nu betalas ut när det kan påvisas att skador som kan botas verkligen finns.
Till följd av betydande brister inom svensk sjukvård har sådana skador inte blivit fastställda. Drabbade har måst åka till utlandet för att få korrekt vård.
Förnekelse av skador som finns, har för försäkringsindustrin varit och är fortfarande en guldgruva, som med den nya kunskapen har blivit tömd på sitt värdefulla innehåll - när det inte längre går att förneka sambanden mellan uppkomna skador och de trafikolyckor som orsakat besvären.
Ersättningar måste nu betalas ut till trafikoffren. Vinsten sjunker. Aktieägare får minskad utdelning, tidigare rikligt belönade bonusdirektörer ser att lättförtjänade inkomster försvinner.
Klart att detta motarbetas med alla medel, så länge som det går.
Landstingen har fram till nu nonchalerat de skadedrabbades besvär. Med hjälp av meningslös sjukgymnastik och värktablettsrecept som måste ersättas med ny teknik uppstår kostnader när sådan måste införskaffas till röntgenavdelningar, där man tidigare inte kunnat diagnostisera uppkomna skador.
Läkare måste därefter gå på dyra kurser för att lära sig diagnostisera skadorna. Neurologer kan inte längre kan skylla på att patienterna är psykiskt sjuka eller ovilliga att låta sig rehabiliteras. De måste nu plötsligt använda sina egna hjärnceller för att finna ut alla de skador som i själva verket har uppstått hos deras patienter.
Kanske det egna landstinget måste skicka pengar till andra landsting när det inte kan erbjuda senaste vårdteknik.
Vad värre är - de tvingas att betala ut pengar till sjukvård i andra länder för vård, ersättningar för resor och uppehåll för både skadade och deras anhöriga - helt enligt de regelverk som EU-domstolen bestämt skall gälla.
För många advokater uppstår minskade inkomster, när de inte som nu kan ta betalt för timtid som går åt när de skall försöka skriva brev till försäkringsbolag, eller föra telefonsamtal, som inte längre behöver genomföras med skadedrabbade och deras anhöriga eller med försäkringsindustrins handläggare.
Inte heller behöver dessa advokater eller ombud gå upp i domstolsförhandlingar för att slåss mot försäkringsindustrins väl pålästa advokater och försäkringsläkare, med medicinskt okunniga domare, vilka ändock inte förstår de frågor som skall utredas medicinskt och juridiskt.
Då försvinner goda inkomstmöjligheter för många.
Ytterligare många konsekvenser skulle säkert kunna konstateras vara onödiga.
Tjänstemännen hos myndigheter och på departement skulle kunna ägna sig åt att rationalisera bort onödiga och kostsamma regelverk.
En vinst skulle vara att de inte heller behöver möta påstridiga representanter för olika handikapporganisationer - vilka kommer och stör med påståenden om att ny teknik, ny kunskap att använda finns, samt inte minst - att det nu finns nya regler inom EU, som även Sverige ovillkorligt måste följa.
Om sjukvård och myndigheter bara följde EU-domstolens beslut skulle betydande besparingar kunna ske, genom att t ex skadeoffer inte skulle behöva ligga olika samhällsfunktioner till last - utan kanske t o m skulle kunna börja arbeta igen.
Domstolarna skulle avlastas en mängd onödiga juridiska processer där domarna egentligen inte förstår tillräckligt mycket om vilka sambandsfrågor (kausalitet) som råder mellan skador och uppkomna besvär.
Domstolarna skulle istället kunna ägna sig åt andra väsentliga frågor mycket snabbare, så att olika former av kriminalitet i samhället skulle kunna åtgärdas så mycket snabbare och effektivare än som det sker idag.
Ytterligare en väsentlig sak skulle inträffa.
När konkurrens uppstår mellan olika sjukhus, landsting och länders vårdgivare så blir det till sist vårdtagaren, som får ta del av en sjukvård som är kunnigare och villigare att hjälpa sjuka och skadedrabbade.
Nu ser man inte till att sjukvården arbetar tillräckligt adekvat med hälso- och sjukvårdsproblem utan inriktningen är i dagsläget alltför kortsiktigt inställt på att budget skall vara i balans och därför skärs ner i fungerande verksamheter - till dess inte dessa längre fungerar.
Alltför många medicinskt okunniga administratörer, ekonomer och politiker har alltför länge fått styra sjukvården ur kortsiktiga ekonomiska synvinklingar!
Till frågorna som måste ställas när en förändring skall ske finns ytterligare en! Kanske en av de väsentligare, nämligen den om landstingen inte borde avskaffas helt - för att minska på en helt onödig och kostsam byråkrati?
Staten måste istället ta över ansvaret för sjukvården!
Som vanligt hänger det ena ihop med det andra och det är "katten på råttan och råttan på repet ..." som även gäller för att komma framåt och påbörja nästa moment i utvecklingen. En utveckling som krävs och inte förkvävs av okunnighet och kortsiktigt tänkande.
Hur många av funktionerna i det nu uppbyggda systemet, som fungerar enligt den barnramsan kommer inte den nuvarande regeringen tvingas att se över innan många grupper sjuka eller skadade kan få den vård de behöver!
Det är dags att sluta "snacka och lova" och starta med verkstaden istället!
Bert Magnusson
Ordförande Nackskadeförbundet
Bo Sonnsjö
vice ordförande
Styrelsen
|
|
|
|