|
|
 
|
Behandling av kassaärende
Av Pernilla Ruus
Hej Bert!
Som vi talat om över telefon har ju jag sedan juni-06 slagits för min rätt till sjukpenning. Den bedömande kassaläkare jag haft har varit Carsten Köneke som sitter just i det mycket omtalade Jönköpingsområdet. Denna man (vägrar kalla honom läkare...) har motsatt sig intyg från behandlande ortoped Dr. Thomas Wallmander, allmänläkare Gudbjörn Björnsson, försäkringsbolagsläkare Otto (nånting...) och slutligen ett intyg om min ökande depression angående den situation jag hamnat i p.g.a. just kassans beteende.
Men jag har vägrat ge mig. När jag frågat vad jag ska göra när jag inte får sjukpenning svarar kassan : Ta ett jobb! Visst, med smärtor som kräver medicin varje dag, nästan total brist på muskelkraft i hö. hand och svårigheter att ens kunna hänga tvätt, flytta tvätt från tvättmaskin till tumlare...vad ska jag ta för jobb? Jag är utbildad undersköterska vilket Dr. Wallmander sagt att jag aldrig mer kommer att jobba med. Går jag till AF åker jag på vårdjobb omedelbart då det är ständig brist på vårdpersonal. Jag startade läsa till gymnasielärare på distans jan-05 och olyckan skedde maj-05. Trots detta försökte jag hösten -05 att plugga heltid, plus halvtid historia ,plus ett nästan heltidsjobb på tobaksaffär. Detta med tre barn (8,5, & 3 år)och en make som i många år (8 tror jag) jobbat i Oslo och alltså inte varit hemma under veckorna. Jag sitter i föräldraföreningen på dagis, jag är ordförande i bygdeföreningen och försökte att slippa ta studielån....Du kan ju gissa hur det hela slutade...Sjukskrivning dec-mars -06. Denna gick igenom. Därefter återupptog jag mina studier men insåg att även jag har begränsningar och slutade arbeta helt och tog studielån april och maj månad. I slutet av maj får man studielån för juni vilket gav mig 1900:- att leva på förutom barnbidrag. Direkt efter skolstopp sjukskrev Dr. Wallmander mig då han ansåg att jag ej skulle jobba under sommaren utan behövde vila och ta det så lugnt man kan med tre små busar i huset.
Denna sjukskrivning blev helt plötsligt inte godkänd. Jag trodde inte mina ögon när beskedet kom! Därför uppsökte jag allmänläkare på årjängs vårdcentral för att få ännu ett intyg till kassan. Denne läkare höll med Dr. Wallmander och skrev samma sak: Jag var EJ arbetsför. Men det brydde sig kassan inte om. Då sände jag in sjukjournaler från årjäng, Arvika (Dr. Wallmander) och t.o.m. från sjukgymnast för att visa att jag verkligen gör vad jag kan för att förbättra min situation. Men nästa instans som är Rättsgruppen ändrade ej beslutet utan skickade ärendet till länsrätten. Vid kontakt med länsrätt visade sig att i Värmland vinner endast 20% emot kassan...Inga bra odds precis...
I Augusti när skolan åter skulle starta ansåg Dr. Wallmander mig så pass illa däran att han sjukskrev mig sept-okt-06. Denna sjukskrivning har även den gått till länsrätten. Dr. Wallmander har fortsatt sjukskriva mig, nu senast till sista mars, förmodligen längre så som jag mår och känner mig just nu...
Men, så i nov06 gick jag även till en psykolog som skrev intyg om en tilltagande depression till följd av både skadan och den livssituation jag befann mig i. Detta godkändes naturligtvis inte av Carsten Köneke. Men då jag visade denne f.d. överläkare i psykiatri kassans utlåtande blev han mycket upprörd och skrev ett långt brev om hur Köneke helt missuppfattat intyget. Till saken hör att jag i början av sept-06 fick missfall vilket jag inte meddelat kassan om för att inte ytterliggare blanda in något annat i ärendet. I November var jag åter gravid vilket läkaren skrev i sitt yttrande.
Jag har även lämnat in 2 JO anmälningar mot kassan av vilken den första lämnades utan åtgärd eftersom ord stod mot ord emedan den andra åtminstone granskats men inte givit något eftermäle på de på kassan. Men nu vet de att jag gjort en JO anmälan och att de blev granskade. Döm om min förvåning när jag den 2:e mars mottar ett brev där Rättsgruppen helt plötsligt ändrat beslutet! Jag ska nu erhålla sjukpenning för nov-jan-07. Juni-okt-06 ligger hos länsrätten och blir svårt att ändra även om mina chanser förmodligen ökat då kassan ändrat sig. Vad som gjort att de ändrat sig vet jag inte, annan läkare? JOanmälan? Psykologens brev?
Men ännu underligare är att i det brev jag emottagit från kassan erhåller jag sjukpenning tills barnet är fött trots att min sjukskrivning går ut sista mars....Barnet skulle ha fötts i juli men tyvärr fick jag ännu ett missfall i slutet av december. Nu kommer kassan ändra detta beslut, sjukpenningen kommer nu att gå till sista mars förmodar jag.
Jag har förhoppning om att börja plugga igen i augusti ,vet inte om jag fixar det men jag måste försöka, jag blir tokig av att gå hemma utan någonting att sysselsätta mig med!!! Det jag hoppas är att Wallmander sjukskriver mig till augusti när skolan startar och jag har svårt att se att kassan skulle kunna ändra detta då de mer eller mindre "lovat" mig sjukpenning till juli trots att min sjukskrivning inte gick ända dit...
Det jag opponerar mig emot är kassans bemötande av en skadad/sjuk människa. Jag har skrivit insändare i Nya Wermlandstidningen men när jag mailade tipsmailen fick jag inget svar. Jag har fått lagt ned sådan fruktansvärd energi på min rätt till sjukpenning att det bidragit till ett psykiskt illamående. Att inte bli trodd, att bli behandlad nedlåtande utan rättigheter tar hårt. Nu känner jag viss upprättelse men det är otroligt att det ska ta 10 månader innan kassan tar ett positivt beslut! Och detta skyller jag till stor del på Carsten Köneke. Jag har låtit min advokat, Dr. Wallmander, och även Dr. Etzell (överläkare i psykiatri) ta del av Carstens utlåtanden och för det första säger de alla tre att de inte förstår hälften av vad han skriver. Sedan stämmer inte det han beskriver. Och hur han ensam kan gå emot så många intyg som jag skickat in är en otrolighet. När jag ifrågasatte kassan om detta fick jag till svar att "Han är allmänläkare och kan faktiskt allt!" javisst, han kan lite om mycket plus att han har en inställning till att nackskador inte ens existerar...Ja, han kan mycket han...
Detta blev ett långt brev men jag vill gärna dela med mig utav mina upplevelser om det kan användas eller hjälpa någon annan i samma situation. Det har inte varit lätt, vi är en relativt "ung" familj med huslån och "barn" utgifter men som tur är har vi haft sparade pengar till barnen. De är inte kvar... Men drömmen är ju att kunna betala tillbaka nu. Om jag nu får pengarna... Beslutet togs 1 Mars och jag har ännu inte sett röken av några pengar... Har försökt få tag i den som har ansvar för utbetalningar men hon var tydligen anträffbar först imorgon så då får vi väl se....
Du får gärna använda mig eller min historia om det kan hjälpa dig i ditt arbete, jag har kvar vartenda papper kassan skickat mig...
Nej, avslutar här så det får vara allt för idag!
Hör gärna av dig om jag kan vara till hjälp!
MVH
Pernilla Ruus
|
|
|
|
