|
|
 
|
Socialstyrelsen
[ Rapport whiplash ]
[ Kommentar av Dr Bengt H Johansson ]
Förtydligande till Bengt H Johansson om Socialstyrelsens rapport "Förutsättningar för en svensk utvärdering av kirurgisk behandling vid långvariga besvär efter whiplashvåld"
Följande framgår av Socialstyrelsens rapport till regeringen:
I slutet av augusti 2006 fick Socialstyrelsen uppdraget att i samarbete med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) inventera den vetenskapliga dokumentation som finns av triggerpunktskirurgi och stabiliserande kirurgi som behandlingsmetod vid skada efter whiplashvåld och utifrån inventeringen bedöma behovet av att förbättra det vetenskapliga läget för dessa metoder. Uppdraget omfattade även att utreda förutsättningarna för att genomföra vetenskapliga studier av triggerpunktskirurgi och stabiliserande kirurgi vid långvariga besvär efter whiplashvåld i Sverige om det finns behov av att förbättra den vetenskapliga dokumentationen.
I rapporten används ordet whiplash för att beskriva det våld som påminner om en pisksnärt och som framför allt kan drabba de personer som blir påkörda bakifrån vid en olycka. Ordet whiplash är väl etablerat och påvisar vilken typ av våld som personen har drabbats av och beskriver inte de skador som kan uppkomma i samband med våldet. Vid långdragna besvär efter whiplashvåld är det indicerat att genom tillförlitliga metoder diagnostisera orsaken till besvären.
Målet är att ge personer med långvariga besvär efter whiplashvåld möjlighet att få den behandling som bedöms ge det bästa resultatet utifrån en diagnostiserad skada. För att nå detta mål behöver kunskapsläget förbättras när det gäller resultat, risker och komplikationer vid de kirurgiska behandlingsmetoderna. Kunskapsläget behöver också förbättras när det gäller diagnostiken.
Att diagnostisera skadorna efter whiplashvåld är grundläggande för att kunna gå vidare med val av behandlingsmetod. Inför en behandling med stabiliserande kirurgi är det befogat att ställa krav på att en instabilitet är diagnostiserad med en radiologisk metod som är tillförlitlig.
Med utgångspunkt från att den vetenskapliga dokumentation som finns idag är mycket bristfällig har Socialstyrelsen och SBU gjort bedömningen att det finns ett behov av att förbättra dokumentationen för att kunna säga om de aktuella metoderna är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Förutsättningarna för att genomföra studier i Sverige är att det i första hand identifieras vilka metoder som är tillförlitliga vid diagnostisering av whiplashskada och instabilitet.
Socialstyrelsen har med intresse noterat att doktor Abbas Montazem ställer diagnosen instabilitet inför en stabiliseringsoperation huvudsakligen med en klinisk undersökning där han fastställer instabiliteten genom att känna på nacken. Den radiologiska metod som Montazem använder är slätröntgen och inte magnetresonanstomografi, varken med eller utan provokation. Det är också av intresse att doktor Montazem, enligt uppgifter från patienter som är opererade av honom, inte har tagit del av resultatet av MR- undersökningar.
Socialstyrelsen har den 8 februari redovisat rapporten för regeringen. Det är nu regeringens sak att besluta om en eventuell fortsättning. Det är först då som det blir aktuellt att diskutera hur och var eventuella studier kan genomföras.
Stockholm den 12 februari 2007
Sylvia Myrsell
projektledare
|
|
|
|
