|
|
 
|
Gränsöverskridande vård
Europaparlamentets och rådets direktiv
Rapport 3 av Fager, Bittner och Lans.
Här nedan ett informationsurval från direktivet som omfattar 60 sidor.
Artiklarna, 24 stycken återfinns på sidorna 32-46.
Artikel (art) 23 anger ikraftträdande på 20:e dagen efter publicering i EU:s officiella tidning
Art 22: Efter ett år ska länderna följa direktivet. Länderna kontrolleras genom krav på jämförelsetabell mellan landets bestämmelser och EG-direktivet
Art 20: Senast 5 år efter starten ska Europaparlamentet få rapport om funktionen
Art 1: Syfte med direktivet är gränsöverskridande hälso- och sjukvård
Art 2: Gäller både privata och offentliga vårdgivare
Art 5: Den behandlande medlemsstaten ska beakta rättvisa och solidaritet och faställa tydliga kvalitetsnormer för den vård som bedrivs på dess territorium och se till att: a) Vårdgivarna uppfyller normer med beaktande av internationell medicinsk vetenskap och allmänt vedertagen god medicinsk praxis.
Art 5 c: Vårdgivarna ska ge patienten all relevant information så att patienten kan fatta välgrundade beslut, särskilt information om vårdens tillgänglighet, kostnad och resultat etc
Art 5 d: Patient garanteras prövning vid skada
Art 6: 1: Medlemsstaten får inte försvåra eller hindra vård utomlands
Art 6:2: Patientens kostnad ska vara lika som i hemlandet. (Varierar något vid val mellan förordning och fördrag)
Art 7: Vid privat vård utomlands ska ej Sverige kräva förhandstillstånd
Art 9:2: Medlemsstaten ska se till att alla administrativa system ska vara lättillgängnliga, behandlas opartiskt och objektivt inom rimliga tidsfrister, allt ska informeras på förhand
Art 10:1: Patienten ska på begäran få information om hur man får vård utomlands, villkor etc
Kommentar: Alltså landets vårdmyndigheter är skyldiga tillmötesgå patienten med information
Art 12 a: Staten ska ta fram information om patienters rättigheter, garantier och kvalite för sjukvård etc
Art 12 b: hjälpa patienter med info om tvistlösning utanför domstol, i speciella fall hjälpa till föra upp ärendet
Art 14: Erkännande av recept utförda i annan medlemsstat
Art 17: Samarbete om nya medicinska metoder
Skäl: Förutom artiklarna 1-24 har uppräknats 46 skäl, sidorna 21-31. Utdrag från några skäl nedan.
Skäl 5: EG-domstolen har tidigare slagit fast vad som gäller
Skäl 10: Gränsöverskridande innehåller tjänster tex. fjärdiagnoser läkemedelsrecept på distans och laboratorietjänster m.m
Skäl 18: EG-domar har förklarat att rätt ge tjänst innebär frihet mottaga tjänst. Detta gäller även vid e-hälsotjänster mellan länderna
Skäl 33: Patienter bör i regel få beslut ang gränsöverskridande vård inom 15 kalenderdagar
Motiv: Europaparlamentet har även motiverat direktivet utförligt på sidorna 1-20. Motiven här nedan förklarar direktivets syfte ytterligare.
Motiv 6:1 stycke 9: Om inte patienterna får viktigt relevant medicinisk ekonomisk eller praktisk information om den vård de söker hindras de från att fritt nyttja tjänster i annan medlemsstat. Vid bristande information blir det svårt göra välgrundande val mellan olika vårdgivare i andra länder.
Kommentar: Alltså den fria rörligheten försvåras vilket bryter emot EG-domar.
Motiv 7:4 Handläggningsgarantier
Alla ev. nationella administrativa förfaranden och beslut som gäller tillgången till gränsöverskridande tjänster hindrar enligt gällande rättspraxis den fria rörligheten för tjänster, såvida inte de är objektivt berättigande, nödvändiga och proportionelliga.
Motiv 8:1 Stycke 2. Det stadgas en samarbetsskyldighet för att målet med fria rörlighet för hälso- och sjukvård ska uppnås. Staterna måste bistå varandra så att gränsöverskridande vård på regional och lokal nivå erhålles
Sammanfattning:
Direktivet kommer egentligen inte med något nytt, utan direktivet bygger på tidigare EG-domar. Direktivet tydliggör och förklarar domarna genom att av domstolen fastslagna principer appliceras på sakfrågor och detaljer.
För både vårdgivare och patienter torde läsningen vara omtumlande eftersom den gamla invanda svenska vårdmyndighetsmodellen ersättes med full valfrihet för patienten.
Detta innebär att den svenske patienten får tillgång till vårdmetoder utifrån ett internationellt perspektiv. Därtill måste svenska vårdgivare/myndigheter informera patienten om denna möjlighet.
Det stundar en intressant tid om hur svenska myndigheter "som vet bäst för patienten och för sig själva" ska klara denna sinnesomställning till fri rörlighet och frihet för patienter att göra rationella val.
Kundperspektivet är tydliggjort genom direktivet samt även att EG-domarnas kriterium om "att behandlingen är tillräckligt beprövad och erkänd av den internationella medicinska vetenskapen" för att definiera godkänt vård, är gällande.
Ibland är den svenska benämningen "vetenskap och beprövad erfarenhet" en begränsning till EG-domstolens kriterium. Detta är då inte tillåtet enligt EG-rätten, såvida socialstyrelsen inte kan visa på undantag från EG-domar. Att Sverige skulle ha undantag kan inte läsas från ur direktivet.
Brattvall Solberg Stockholm 8 september 2008.
Assar Fager
Ulf Bittner
Mia Lans
PS. tidigare rapporter
Rapport 1. Vetenskap och beprövad erfarenhet får underkänt maj 2008
Rapport 2. Rätt till vård i EU/EES-land 10. augusti 2008
|
|
|
|
