|
|
 
|
Nackskadeförbundets anmälan till Justitieombudsmannen
Detta är Nackskadeförbundets JO-anmälan mot en tjänsteman hos Försäkringskassan. Den enda förändring som har gjorts mot originalet är att tjänstemannens namn tagits bort och ersatts med XX.
BAKGRUND
De privata försäkringsbolagen har gjort en utredning om så kallade whiplashskador. Utredningen är utformad med benämningen Whiplashkommission och har avgivit en rapport inom kunskapsområdet. Försäkringskassan använder sig av Whiplashkommissionens rapport som ett underlag och ger den stort värde vid bedömning av nackskadade människors arbetsförmåga och rätt till ersättningar.
Whiplashkommissionen är inte en statlig utredning, som man kan luras till att tro av namnet, utan en utredning initierad och finansierad av de fyra stora försäkringsbolagen i Sverige: If, Folksam, Länsförsäkringar och Trygg Hansa. Kostnaden för denna utredning uppges vara 16 miljoner kronor. Ledamöterna har träffats 6-8 gånger per år. Whiplashkommissionens uppdrag har förlängts fram till 1 juli 2006.
Svenska försäkringsföreningen hade ett heldagsseminarie med anledning av whiplashkommissionens rapport den 31 maj 2005, med XX som enda deltagande föreläsaren från ett statligt verk.
REDOGÖRELSE
Vid möte mellan Nackskadeförbundet, som är en patientorganisation, och XX, chef för försäkringskassans enhet för förmåner, den 21 juni 2006 uppstod frågor om hans, som chef inom ett statligt verk, nära och långvariga samarbete med den privata försäkringsmarknaden.
På fråga om varför man har valt att kalla denna privata utredning för kommission kunde inte XX ge något svar, trots att han suttit med som en av sex ledamöter direkt under ”kommissionens” ordförande under hela utredningen från 1 juli 2002 då den startades.
Vad XX heller inte kunde svara på var om han, som chef på ett statligt verk, bör eller ens får samarbeta på detta intima sätt med företrädare för de fyra stora privatägda försäkringsbolagen i Sverige.
Som nackskadade har många av oss upplevt att de privata försäkringsbolagen ser oss som sin ”motpart”. Det är ett ganska självklart förhållande eftersom försäkringsbolagen drivs med vinstintressen och att vi som har nackskador är en stor ekonomisk belastning för dem.
Försäkringsbolagen lägger ned enormt stora summor på forskning kring hur man ska förebygga och begränsa ”whiplash-skador” samtidigt som bolagen gör sitt bästa för att i den ekonomiska regleringen av skadan försöka förringa effekten av whiplash-traumat och att lägga över smärtor och besvär på annat än ”whiplash-olyckan” som att t.ex. skylla på åldersrelaterade besvär, psykisk obalans och bristen på kliniska fynd.
Försäkringskassan ska å sin sida utreda och bedöma arbetsförmåga / arbetsoförmåga samt rätt till livränta och annan ersättning på grunder som fastställs av riksdagen utan avseende på vinstintresse. Dess uppgift är således väsensskild från de privata försäkringsbolagens.
Whiplashkommissionen uppgav sig i sin rapport vara en oberoende utredning. Men det är inte långsökt att tänka sig förtjänsten för de privata försäkringsbolagen, genom att få försäkringskassans bedömning av nackskadades arbetsförmåga att vara i linje med försäkringsbolagens vällovliga önskan om reducering av kostnader.
Rapporten genomsyras av en ambition att kunna sänka kostnader för försäkringsbolagen gentemot de nackskadade, bland annat genom att Försäkringskassan inför nya regler som gäller de nackskadade som fått sin skada genom whiplashvåld.
Att Försäkringskassan dessutom följer uppfattningar i en privat utredning som kallar sig kommission, vilket sedvanligt tillskrives statliga utredningar låter mycket mindre kontroversiellt än om den skulle följa en rapport där det tydligt framgår att det handlar om en undersökning gjord av privata försäkringsbolag med vinstintressen. Att kalla utredningsgruppen för ett namn som gör att det låter som att det vore en statlig utredning ger utredningen mycket mer legitimitet och eftertryck än vad den kanske förtjänar.
SAMMANFATTNING
Sammanfattningsvis kan sägas att vi som nackskadade, vill påstå att Whiplashkommissionens rapport till väsentliga delar är skriven av och för försäkringsbolagen och inte för Försäkringskassan. Whiplashkommissionen hade till sig även knutet en medicinsk expertgrupp. Det kan ifrågasättas om denna grupp verkligen besitter sådan kunskap och erfarenhet inom ifrågavarande område att den kan representera expertkunskap.
Kan frågeställningarna till de sakkunniga läkarna ha varit sådana att man fått de svar man önskat?
Att försäkringsbolagen sammanställer en skrift för sina att reglera sina ärenden är knappast något som vi kan påverka. Men när Försäkringskassan aktivt deltar i dess framställning och okritiskt använder den i sin bedömning av en särskilt utvald grupp av skadedrabbade, då blir vi rädda!
Det finns alldeles för mycket som talar för att XX har hamnat i en sits där han inte längre tjänar den arbetsgivare och de intressen han är anställd av Försäkringskassan att tjäna. Samtidigt är det alldeles för lite som talar för att hans arbete som ledamot i whiplashkommissionens styrelse inte har påverkat hans beslut hos Försäkringskassan och därmed drabbat ett stort antal, redan drabbade, människor med nackskador.
De frågor vi hoppas få utredda och besvarade med denna anmälan är:
· Får XX såsom chef i ett statligt verk bedriva ett arbete under en så lång tid och i ett så nära samarbete på initiativ av och med finansiering från privata bolag?
· Kan det inte anses att han medvetet har frångått sina plikter på ett sådant sätt att det även har fått allvarliga konsekvenser även för de nackskadade som har fått en bedömning utifrån whiplashkommissionens rapport som är skriven av och för de privatägda försäkringsbolagen?
· Om XX även fått ersättning av något slag från whiplashkommissionen för sitt uppdrag, vilket inte förefaller osannolikt, är det då inte ytterligare en tydlig signal på att han inte deltagit för i första hand Försäkringskassans intressen, utan att han har frångått sitt oberoende gentemot de privata finansiärerna?
· Om han har fått ersättning från whiplashkommissionen, har han då dessutom uppburit lön eller annan ersättning från Försäkringskassan för samma uppdrag?
· Skall en myndighet som Försäkringskassan i sitt arbete använda sig av utredning som är framtagen av privata försäkringsbolag, där målet med utredningen måste ha lönsamhetsmotiv?
|
|
|
|
