|
|
 
|
Upsala Nya Tidning
Ge oss en finsk försäkring
2006-07-08
Sverige bör dra lärdom av Finlands försäkringssystem för trafikskador, där det ekonomiska ansvaret är tydligt. Med nuvarande svensk modell kan den skadedrabbade hamna i kläm, skriver Håkan Söderlindh och Ola Schönning.
Nyligen presenterade regeringens alkolåsutredare Karin Svensson Smith sina förslag. Enligt uppgifter i medierna föreslår hon bland annat att kostnaderna för trafikskador flyttas från staten till försäkringsbolagen. Det är bra. Sverige bör anamma den finländska modellen och låta försäkringsbolagen ta över hela ersättningsansvaret för trafikskadorna. Därigenom slipper den som skadas i trafiken bollas mellan olika instanser och försäkringsbolagen får starka ekonomiska incitament att agera snabbt och effektivt.
Varje år anmäls mellan 50000 och 55 000 personskador i trafiken till försäkringsbolag i Sverige. Den som drabbas av en personskada ska få stöd och hjälp att få sin skada reglerad på ett enkelt och effektivt sätt. Det ska inte ta onödigt lång tid att komma tillbaka till ett normalt liv. Korrekt ersättning ska betalas utan krångel och omständlig byråkrati. Den skadedrabbades behov bör alltid komma i första hand. Om detta är nog de flesta överens. Men så är det inte alltid i Sverige i dag.
I Sverige måste den som skadats i en trafikolycka kräva ersättning från två håll - ibland tre - för eventuell inkomstförlust. Den skadade har under de första veckorna rätt till ersättning från arbetsgivaren och därefter från försäkringskassan. Men eftersom sjukpenningen inte uppgår till 100 procent av inkomstförlusten måste krav också riktas mot trafikförsäkringsbolaget. Här börjar problemen. Reglerna skiljer sig åt i de båda systemen.
Försäkringskassan tar enbart hänsyn till nedsättning i arbetsförmågan. Försäkringsbolaget gör en mer nyanserad bedömning. Är det fråga om en arbetsskada blir hanteringen extra krånglig. Eftersom den skadade alltid måste utnyttja sin rätt till ersättning från den allmänna försäkringen innan ersättning från trafikförsäkringen kan betalas ut uppstår problem i de fall när försäkringskassan anser att den skadade inte har rätt till sjukpenning, trots att det är uppenbart att hon/han inte kan arbeta vidare i sitt nuvarande yrke. Skyldigheten att överklaga försäkringskassans beslut ligger på den som skadats - inte på försäkringsbolaget.
Om försäkringskassan och trafikförsäkringsbolaget inte har samma uppfattning i en fråga hamnar den skadedrabbade i kläm. Det säger sig självt att detta inte är ett bra system.
I Finland har man lagt hela ansvaret för att ersätta såväl person- som egendomsskador i samband med trafikolyckor på trafikförsäkringen. Har den som skadats rätt till ersättning så får han eller hon också ersättningen utan att först behöva vända sig till försäkringskassan eller motsvarande för att få sin rätt prövad där.
I det finländska systemet täcker trafikförsäkringen också sjukvårdskostnader i akutskedet och all annan ersättning till den som skadats i en trafikolycka, exempelvis ersättning för kostnader, sveda och värk samt lyte och men. En fördel är att kostnaderna för trafikskadorna synliggörs på ett mycket klargörande sätt. En annan fördel är att försäkringsbolagen har ett ekonomiskt ansvar och får bära hela den ekonomiska risken av sitt handlande - eller sin brist på handlande - i varje skadeärende. Detta gör bolagen mer aktiva i sin skadereglering och den skadade behöver därför inte riskera att bli hänvisad till "någon annan" för att få sin ersättning.
Regering och riksdag bör dra lärdom av Finlands system, där det ekonomiska ansvaret är tydligt och klart. Där har försäkringsbolagen drivkrafterna som gör att de handlägger trafikskador och rehabiliteringsärenden snabbt. En svensk försäkringsreform skulle gynna både individen och samhället. Även Sverige kan sätta den skadade i centrum.
Håkan Söderlindh
Ola Schönning
vd FMK
tidigare chefsjurist Trafikförsäkringsföreningen
UNT 8/7 2006
AB Upsala Nya Tidning, http://www.unt.se
Lars Nilsson, chefredaktör
E-post: lars.nilsson@unt.se
Adress: Box 36, 751 03 Uppsala
Tel: 018-478 19 10, mobil: 0706-62 18 67
|
|
|
|
