OM EN TRASIG NACKE. Del 9. 31 Mars -08 Ja må jag leva...Idag fick jag födelsdags & krya på dig hälsning i radions "Honungprogrammet". Mamma hade skickat in, men hon var inte ensam om det för Torbjörn hade skicket in han med, från sambo, förädrar, svärföräldrar och övrig familj. Han kommer med lite överraskningar lilla gubben. När de läste upp det så blev jag faktiskt lite blöt i ögat. Jag pratade med Dr Wallmander ang intyget, man måste påminna ibland, han har så mycket att stå i. Han frågade om jag hört något mer från FK i Visby, det har varit helt tyst sen jag skickat in kompleteringen, men jag ger dem några dagar till sen ringer jag. BRA, sa han. Erik kom och åt tårta, lika så grannen Inger Henriksson kom och gratulerade mig. Telefonen ringde en hel del. Det är lite kul att fylla år, fast man blir äldre... Promenad med Molly, hon ville gå idag så det blev ca 2,5 km. 1 April -08 Idag har det varit lite skrivande och vilande. Promenad också. Tungans bakre del fortsatt domnad, lika så de andra kroppsdelarna som fortfarande spökar, jag tar en dag i taget.Bara att gilla läget! Jag kan känna att det kanske blir i mesta laget med skrivandet,men det är så kul att det funkar så pass som det gör. Om det dessutom gör att jag kan bearbeta det som varit plus om det kommer i tryck så kanske det hjälper andra att förstå vad vi har att kämpa med, då är det värt mycket. På kvällen var vi till Niklas och Mia och drack kaffe, då frågade Niklas om Torbjörn var intresserad av att åka öppetspår-09 Wasaloppet, det hade Torbjörn tänkt fråga Niklas. Så de anmälde sig via nätet direkt.Torbjörn kommer att åka den dagen han fyller 40år alltså den 22/2-09 det är inget jag är intresserad av i alla fall. Jag lovade min farmor på hennes dödsbädd att jag aldrig mer skulle vara så dum så jag åkte skidor igen. Man hade inget på skidor att göra, men vet man inte vilken skada man har och bara får höra det går att träna upp, försök lite till, då gör man sådana tabbar som att tro att man ska klara åka längdskidor. Största anledningen till att jag inte vill åka även om jag är "lagad" är att jag är för rädd om mina skruvar. Olyckor kan hända ändå, men jag behöver inte utmana ödet mer än nödvändigt. Det finns många andra former av akteviteter och sätt att röra sig på. Den första kalven för året föddes idag, det var en kviga som fick namnet "Hervor", vi döper dem efter namnet som är den dagen de föds dvs om det passar sig. Jag var faktiskt ute dagen till ära i ladugården, första gången sen hemkomsten från Tyskland. Jag är nog en ruskigt dålig bondkärring, men har haft goda skäl till att inte kunna vara med. Det är ju så att jobbet mitt på Konsum kommer i ju första hand för mig, där klarar jag inte arbeta, i en ladugård är det tyngre, så det finns ju inte med på kartan. Men se på små nya kalvar är ju något jag klarar. 2 April -08 Idag har jag skrivit, vilat, promenerat. Pratat i telefon. Same old.... 3 April -08 Var till Arvika, det var första längre bilturen jag själv har gjort sen Onsdag före påsk. Jag mötte upp Marie K vid sjukhuset för jag skulle till apoteket för att få mer Panodil forte. Jag kan inte vara utan de än, tar 3-5 om dagen. Vi åkte in till Styckåsen Coop x-tra och handlade sen vidare hem till Marie och fikade. Då jag kom hem möttes jag av Torbjörn som varit på promenad med Molly. Han hade fått veta att Jesper vär närmaste granne hade öppethus på i morgon Lördag för att fira 40 årsdagen. Vi hade misstänkt att han fyllde i dagarna, men alla vill inte bli firade så vi hade avvaktat för att få besked. Alla som ville fick komma och fira och det ville vi ju. Annars var jag sliten av bilturen, öm ont lite här och där. Tungan börjar kännas bättre i alla fall. 4 April -08 åkte till Arvika för att ordna med present till Jesper. Det blev en flaska Whiskey & lite blommor. Jag uträttade det jag skulle sen åkte jag reka vägen hem. Det går mycket bättre att köra bil nu, det är ju lite stelt, men man vänjer sig vid att vrida sig på ett annat sätt när man ska titta åt sidorna. Då jag kom hem satte jag på potatisen som jag skalat innan jag åkte. Jag måste göra så att jag förbereder, mina händer fungerar sämre när jag är sliten. Jag blir ju det efter bilkörning. Skrev lite på datan på kvällen i omgångar, ska skriva lite mer i morgon. 5 April -08 Torbjörn åkte på möte under dagen. Jag hade tänkt skriva men det fick jag lägga ner. Virus på datan. Det kan inte jag fixa med själv så.... Jag plockade, tvättade och vilade isället. Vid 18-tiden gick vi till Jesper, vi tog följe med Inger och Per-Erik dit. Vi stannade och hade en trevlig kväll. Jag kan tyvärr inte fixa att sitta stilla utan måste röra på mig lite. Det funkade fram till midnatt, då fick jag lov att vandra hem. Jag hade då så pass ont att det var känning upp i käkarna. Innan det var det kul. 6 April -08 Jag var mycket sliten idag. Jag var ont-trött i nacke och halsmuskler, men den förr så påtagliga "bakis" känsla jag tidigare haft när jag varit på fest, finns inte längre. "Bakis" var man ju även om man varit nykter, Det fungerar bättre nu än innan operation, så man kan stå ut med att känna sig sliten. Annars unjefär som vanligt.... 7 April -08 Idag började dagen med att jag dammsög köket och hallen samt toaletten. Vilade lite, Skurade golvet i köket och toaletten. Plockade runt lite, vilade. Var och handlade på Tyberg. Sen var det ganska lugnt. När vi åt middag så fick jag en muskelryckning och körde gaffeln i käken precis under ögat, tur att det gick bra! Torbjörn missade detta "drama" han satt i telefon just då. Jag berättade inte om det, han får väl läsa om dumheten här istället. Jag får försöka meditera och slappna av så kanske rycken förvinner helt, jag kanske ska börja äta med sked för säkerhets skull.... 8 April -08 Skrev lite, vilade, hämtade posten, fick mitt andra preleminära NEJ brev från FK visby. Det lät lite anorlunda nu i alla fall. Jag får skicka lite mer dokumentationer till dem...Therese vart inte så glad hon heller, det innebär ju att hon också får nej senare. Hennes är väl hos dr åke nu. Nästan att jag tycker lite synd om honom, hans händer som läkare är bakbundna av byråkrater..Prestige att vi i Sverige vet bäst. Jag på började en skrivelse till dem idag, jag är rädd för att den kan bli skarp. 9 April -08 Idag är det 6 månader sen operationen, jag hade hoppats på att jag skulle ha varit ännu bättre nu men. Jag är på rätt väg i alla fall! Promenad, vila, skriva, vila, laga mat. Skala potatis är fortfarande lite av en utmaning, händerna lyder inte, plus greppet är dåligt, potatisen åker hit och dit, jag tappar mycket saker än. Det är vad dagen bestått av. Pratat i telefon för att få lite social kontakt mad omvärlden. 10 April -08 Skrev lite på datan, vilade, promenad. Fick ta 5 panodil forte, det är lite olika men det pendlar mellan 3 och 5 st/ dag. 11 April -08 Idag vart det ett avbrott från en annars ganska enformig vardag. Mamma och pappa var snälla och körde "tanterna" Therese och Anneli till Karlstad idag. Vi skulle annars fått ta tåget så det var snällt att de tog sig tid och följde med. Det var information med Nacskadeförbundet på Karolinen, Per Ingvar Jönsson var och föreläste om en hel del gällande skadades situation, det var intressant. Men ack så ont ömt det blev, idag kände jag av svanskotan det blev för mycket sittande, så det gick en del Panodil. Det var värt för jag tyckte dagen gav en hel del inte bara information utan också träffa en del av andra i liknande sits. Mitt hjärta blöder för alla de som har denna skada och inte fått operation gjord ännu, som är så livsavgörande. Jag träffade dessutom en kvinna som blivit utan sjuklön för Svenska systemet tycker ju att inget fel kan finnas på henne, hon är arbetsför. Jag pratade med henne en stund och jag tror att hennes skada säkerligen är av CCJ art. Symptomen borde det gå att låna ut en stund till de som ifrågasätter oss så hårt att de tom avstänger svårt skadade från sjukpeng. Jag kan med stor säkerhet påstå inte att de heller klarar vardag eller jobb med dessa besvär vi tvingas leva med. Dr Ulla Bergholm var i Karlstad, det fick jag veta i efterhand. Synd jag kanske kunnat sagt hej i alla fall. 12 April -08 Oj oj vad jobbig start på dagen. Det gick nästan inte komma ur sängen i morse. Ont och stel, överansträngd efter igår. Det ska inte så mycket till. Dessutom snö idag, Det påverkar mig inte lika mycket nu men fortfarande bli det jobbigare. Panodil forte och en kinin hjälpte till att komma lite på rätsida med värken i alla fall. Det är tur att det finns något min mage tål, annars vågar jag inte tänka på hur det skulle vara, det blir lindring i alla fall. Kininet fick jag utskrivet -06 och har tagit endast akuta tillfällen. Jag vill ha något att stötta upp med och är livrädd att bli för känslig mot dem också, hur skulle jag klarat mig då. Sprang mer på toa idag, men jag klarar att hålla mig nu, det går inte "galet" numera. 13 April -08 Jag har suttit och kollat lite på nätet, skrivit, promenerat, vilat. pratat i telefon... På nätet hittade jag lite intressanta saker att skicka till FK Visby. Bla en artikel i dagens medicin från 2/4-08. Domningen i tungan är lite tillbaka samt jag känner som om jag har bränt mig på tungan, jobbigt! Det svider till även då jag andas in genom munnen. 14 April -08 Idag ringde Agnetha, kvinnan jag pratade med i Karlstad, hon fick mitt nr då och hade behov av att prata. Hon hade lite frågor och jag svarade så gott jag kunde. Det är svårt att råda någon i och med att jag är "på andra sidan av operationen". Dessutom när Svenska systemet jobbar på att vi som skadegrupp helst inte ska finnas, då blir det ännu svårare. Jag sa lagomt mycket till henne med, hoppas jag i alla fall. Annars är det mesta en helt vanlig dag, jag känner att jag lever. dvs axlar nack och rygg muskler talar om att de finns. Jag gör allt i etapper som vanligt. Hade stora svårigheter att hålla i potatis vid skalningen idag med, allt allmänt lite ondare i axlar, huvud så nacken. Jag vill bli bättre nu, men det kan vara väder påverkan, suck. 15 April -08 Idag kom första riktiga vår dagen. Ja nu känns det som vår ute hoppas att det håller i sig. Jag har de senaste dagarna lagt märke till att jag går "säkrare", jag har ju inte den enormt svåra yrseln, dåliga balans samt smärtan i nacken "mitt". Det är ju i princip borta sen operation. Jag kan komma på mig själv med att gå snabbare, säkrare på något vis. Lång väg kvar till ett normalt liv kanske det är men jag är på god väg. Jag är forfarande sliten, jag saknar att bli sliten på ett possitivt sätt som vid träning eller arbeta mig trött. Det kommer kanske. 16 April -08 Alltid stel muskulärt på morgonen, det gör ondare då också. Jag tar en stund att väcka kroppen med försiktiga sträckningar, en Panodil och röra lite på kroppen. Denna process tar 30-90 min. Dagsformen spelar stor roll än, vädret likaså. Våren kommer allt starkare, det grönskar i gräsmattan. Detta gjorde att idag ville jag prova att ta lite torrt som är kvar sen ifjol, detta gjorde jag som allr annat i etapper, jag fyllde en liten skottkärra, det tog mig en dryg timma. Jag vilade efter detta, skruttig jag är, men påväg tillbaka det får ses som framsteg att prova. Promenad ca 1,5 km senare på dagen. Jag fick intyg till försäkringsbolaget från dr Wallmander idag, inget upplyftande mer än att jag läste att jag var i förvånansvärt bra skick vid återbesöket i Februari. Det var innan nackspärren det jag är i hyfsat skick även nu men det kunde varit bättre om inte jag försökte lite för mycket som jag gör. Jag vill igång nu, jag vill inte vänta. Det är bra med vilja men min vilja kan slå tillbaka på mig själv, måste ta det lugnare. Jag är medveten om att jag har ett fysiskt handikapp i nackskadan, efter operation bedöms till 20-25% invaliditet. Det är bara att acceptera. Fick mail från dr Ulla Bergholm idag, fick även en artikel om reumatiker och stabelicerings kirurgi. Märkligt lika CCJ skador, både sympotom och påverkan av nerver och ryggmärg. 17 April -08 I natt hade jag svårt att sova, kände i armarna "spindelnät som gav varm känsla", lite hjärtklappning. Hjärtklappning har jag ej haft sen före operation. Då är det djupandning och avslappnings övningar som gäller, det går över lika fort som det kommer. Det är störande att symptom som varit helt borta fortfarande kommer på "besök". Jag får låta resterande torra fjolårs växter stå tror jag bestämt, jag ville för mycket igår igen. Har känt mig mer spänd i bröstryggen, det knakar och brakar då jag stäcker på mig. Renee ringde idag, nu har hon fått förslag till avslag idag, de hade formulerat som mitt andra förslag till avslag. Så nu får vi komplettera lite mera. Jag är nu uppe i 15 bilagor, har hittat mer på nätet som är viktiga fakta. Senare när jag vilade, som jag ofta gör. Kommer Torbjörn in och ropar på mig, han hade borrat och olyckan var framme och borren gick rätt in i hans hand. Då piggnade jag till sprang som en yr höna runt och hämtade bandage, kompresser, tejp och plåster. Jag skulle köra honom till akuten men icke, efter han duschat av sig kolukt, så körde han iväg själv. Det var ingen fara sa han och det var ingen ide att ha mig med som ändå inte kan köra bil i mörker, han är envis. Han är smärt tålig så det gick bra, ca tre timmar senare var han hemma igen. Han hade fått stelkrampssputa, blivit undersökt och fått pencelin utskrivet. 18 April -08 I morse vaknade jag vid 06:30. Torbjörn var redan ute hos kossorna, när han kom in förhörde jag mig om hur det var med honom och handen, naturligtvis hade han ont och hade bara sovit i ca 2 timmar under natten, det är sådana gånger det hade varit bra om det hade varit en frisk bondkärring i huset. Det hade underlättat för honom men nu har han mig som inte duger så mycket till mer än att sköta mat och försöka städa lite mellan vilning etc, men han klagar inte i alla fall. Ingen bra dag, jag åt en smörgås och kände käkarna knakade och det gjorde ont bara att tugga. Spänd i större del av kroppen, allmänt jobbigt. FK Visby ansökan har nog gjort sitt till att det är tuffare nu, hade inte behövt bli en sådan "nörd" om de gett oss rätten till hjälpen vi behöver så desperat. Sen Torbjörn och borren det var onödigt, men allt som berör påverkar. Ingbritt ringde om att de skulle ha fackmöte på jobbet jag sitter kvar som supliant, jag var tvungen att tacka nej. De jobbar de andra och ska ha det på Torsdag kväll, det är mörkt då när jag åker hem, så bilkörning kvällstid och jag det är för tidigt än. Jag måste låta det bli bättre innan jag gör någon mörkerkörning. Dr Abbas sa ju inga onödiga risker. Men det var snällt att de frågade. 19 April -08 I morse hittade jag annonsen jag hörde om igår, en massör som sa sig bota instabelitet i nacken på whiplash skadade, på ett mjukt och lätt sätt. Oj oj oj, han vet inte vad han lovar. Jag var bara tvungen att ringa till honom och prata lite med honom. Jag frågade hur han hade tänkt att gå till väga. Han beskrev hur han mjukade upp musklernas spändhet. Jag berättade lite om vad jag hade och hur lurade de som kommer till honom skulle känna sig, bli hjälpt hade jag själv velat bli med mjuk behandling. Men är ledband etc av så kan det vara rent farligt att lösa upp spända muskler, det är kanske det enda som håller delar på plats. Han tackade mig fyra gånger för att jag ringde, det var inte för hans skull jag ringt utan för de som desperat söker hjälp. Han skulle ändra i annonsen och söka info på nätet sa han i alla fall. Det verkade som om han lyssnade på mig, hoppas det, annars gör han mer skada än nytta för CCJ kunder. Jag satt stundtals vid datan och sammanställde det sista till Visby. 17 bilagor får de av mig och ett brev som det nästan ryker av. Jag var ute i trädgården och grejade lite lätt och njöt av våren, lökar som börjat blomma. Detta är en förväntansfullt härlig tid detta med vår, inför sommar värme och diverse växters prakt, allt kommer till liv hoppas att jag kan komma lite mer till liv också. Det kommer nog med värmen, jag tror det. Mamma och pappa var här på kvällen de tyckte att jag fått till det bra. De fick denna berättelse om mitt liv som skadad, de är ju mycket jag inte berättat. Jag har tack vare denna återblicksresa bearbetat tex inkontenensen, jag skämms inte längre över att jag har kissat på mig, det berodde ju på min skada! 20 April -08 Har kollat igenom kompletteringen till Visby. Igen. Jag är nöjd. Det kommer att bli svårt att hitta kryphål, vem vet det kan de göra. Det är ju detta med prestigen och byråkratin också. Jag känner mer och mer att jag för första gången i mitt liv önskar att jag var född i Finland eller Tyskland, Norge ligger ju också enormt före Sverige i att ge rätt diagnos och vård hos nackskadade patienter. Jag känner mig utsliten, har snart ingen energi kvar. Jag har mer ont, jobbigt. Delvis ansökan, jag vill för mycket och är lite besviken på att jag inte fungerar typ i händer än,ge det tid, det tar tid. Jag har tid men jag vill mer nu! Jag har svårt att förlika mig med att jag inte klarar mer. Promenad 2km. Fixade lite ute, i vårsolen det är i alla fall, härligt. På kvällen då Torbjörn kom från kossorna och duschat så åkte vi på besök till mamma och pappa. Del [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] [ 4 ] [ 5 ] [ 6 ] [ 7 ] [ 8 ] [ 9 ]>> [ 10 ]

© Nackskadeförbundet

Besöksräknare
Startad den 19/5 2010